Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 2, 28 jan. 1931 - Händelser och spörsmål - Världskris och arbetslöshet - Elektorsvalet i Finland
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
122 Händelser och spörsmål
följderna av septembervalen i Tyskland förklarar kommissionen
avvecklingen av de fascistiska diktaturerna och diktatursträvandena för en
förutsättning för den politiska avspänning i Europa, som är ett villkor för
ekonomiskt tillfrisknande i världen.
Kommissionen är medveten om, att störningarna i
handelsförbindelserna med Sovjetunionen, med Kina, med Indien likaledes höra med
bland orsakerna till den fnternationella ekonomiska krisen. Den kräver
ånyo återupprättande av de normala diplomatiska och främjande av de
ekonomiska förbindelserna mellan alla stater och Sovjetunionen;
verksamt understöd åt arbetarnas ansträngningar i Indien, Kina och
kolonialländerna för att höja sin utomordentligt låga levnadsstandard, men också,
eftersom nationell frigörelse visat sig vara en förutsättning för
lösgörande av de ekonomiska och sociala krafterna, understöd åt dessa folks
kamp för nationell frihet.
Kommissionen hänger sig inte åt någon illusion om, att arbetslöshetens
fullständiga avlägsnande kan ske genom annat än den kapitalistiska
samhällsordningens fullständiga avskaffande genom det socialistiska
samhällets upprättande och uppmanar fackföreningarna och de politiska
arbetarorganisationerna i alla länder att föra den mest energiska kamp för
den internationella arbetarrörelsens mål.»
Elektorsvalet
i Finland.
Finlands president utses av särskilt valda elektorer, vilka
i sin tur vällas på samma sätt som riksdagens ledamöter.
Den enda skillnaden är att medan riksdagen omfattar
200 medlemmar, äro elektorerna till antalet 300. Elektorerna välias den
15 och 16 januari och de sålunda utsedda valmännen sammanträda den
15 februari för att kora president. Presidentens mandattid år 6 år, och
då val sista gången förrättades 1925, var således innevarande år
ordinarie valår.
I regel deltaga givetvis de politiska partierna vid elektorsval liksom
vid riksdagsval. Det är naturligtvis inte nödvändigt att i förväg sätta upp
någon speciell kandidat, och elektorerna äro icke bundna vid några i för-,
väg uppsatta kandidater. Vid förra valet var det heller inte mer än 3 av
partierna, som gingo fram med bestämd kandidat, men vid årets val hade
fyra partier nominerat den de i första hand ämnade rösta för. Det
var socialdemokraterna, som förde fram Tanner liksom förra gången,
agrarförbundet, som satt upp sin ledare Kallio, framstegspartiet som gick
fram under signaturen Ståhlbergs valförbund och alltså hade Ståhlberg
som sin kandidat, samt slutligen högern, samlingspartiet eller det
egentliga Lappopartiet, som hade statsminister Svinhufvud och lydde
beteckningen Svinhufvuds valförbund. Dessutom deltogo svenska folkpartiet och
småbrukarpartiet i valet, men hade icke nominerat någon egen kandidat.
Då partierna således icke alla gktt fram under sina partinamn, är det
visserligen på ett sätt icke alldeles riktigt att jämföra de uppnådda
röstetalen nu och vid riksdagsvalet i oktober, men i huvudsak torde dock i
första hand respektive kandidater ha erhållit sitt eget partis valsedlar och
i varje fall kunna siffrorna fia ett visst intresse.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
