Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 3, 22 febr. 1931 - Björn Nordwall: Några ord om Stockholms stads förmögenhetsställning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
152 Björn Nordwall
nor om året och att de enskilda invånarnas andel i ökningen
sammanlagt för hela perioden belöper sig till c:a 200 kronor per
invånare.
Till slut några ord i anslutning till det inledningsvis gjorda
påpekandet om sambandet mellan den kommunala förmögenheten och
invånarnas så att säga privatekonomiska ställning, sådan den tager sig
uttryck i det s. k. skatteunderlaget, vilket i själva verket är av
grundläggande betydelse för kommunens egen ekonomiska ställning. Det
må då till en början erinras, att de skattskyldiga äga rätt att vid
skattedeklarationerna från den verkliga inkomst, som de uppburit, göra
vissa s. k. allmänna avdrag för skuldräntor, försäkringspremier samt
periodiska understöd m. m. På den härigenom framkomna taxerade
inkomsten göres sedan av taxeringsmyndigheten vissa s. k. orts- och
familjeavdrag, varefter man erhåller den beskattningsbara inkomsten.
Denna är alltså lägre än den i verkligheten uppkomna. En
approximativ överslagsberäkning har synts giva vid handen, att totala
summan av de enskilda skattebetalarnas beskattningsbara inkomst i runt
tal kan beräknas till omkring tre fjärdedelar av summan av deras
verkliga inkomst.
Vidare må påpekas, att den inkomst, som intjänades exempelvis år
1924, deklarerades och taxerades år 1925 och lades sedan till grund
för den kommunala uttaxeringen för år 1926, d. v. s. två år efter det
den intjänats. Man har alltså i detta sammanhang att räkna med
inkomstår, taxeringsår och uppbördsår. Om man nu söker ställa
dou beskattningsbara inkomsten i relation till folkmängden, skulle man
givetvis rätteligen avräkna bolagsinkomster och fastighetsinkomster
och endast taga i beaktande invånarnas inkomster i övrigt. Då
material för en dylik uppdelning icke för tillfället stått till förfogande,
torde man emellertid, om man begränsar sig till att undersöka, vilka
förändringar skatteunderlaget undergått under de senaste åren, utan
större olägenhet för jämförelsen de olika åren emellan, kunna
använda sig av den totala summan för den beskattningsbara inkomsten.
Då häri för äldre år icke ingått den inkomst, som belöper sig på
stadens egna fastigheter, har denna inkomstpost avräknats jämväl
för år 1931, för vilket år den eljest kan beräknas till omkring 20 milj.
kronor. De sålunda använda siffrorna för de beskattningsbara
inkomsterna, som hänföra sig till budgetåren 1926—1931, hava i
tabell C fördelats såväl på den totala folkmängden, som ock på de
grupper av invånare, som tillhöra åldersklasserna 15—65 år, vilka i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
