Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 3, 22 febr. 1931 - N. G. Rosén: Åldersfördelningen inom riksdagen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ÅLDERSFÖRDELNINGEN INOM
RIKSDAGEN
Av N. G. ROSÉN.
Det klagas ofta över den olämpliga sammansättningen av svenska
riksdagen, om riksdagsmännens genomsnittliga ålder tages såsom
mätare på representationens kvalitet.
Ämnet är intressant och förtjänt av att undersökas. En
undersökning blir i någon mån rättvisande endast om åldersg^rupperingen
i svenska riksdagen jämföres med motsvarande förhållanden inom
representationerna i ett antal andra länder. En sådan jämförande
undersökning kan måhända visa att de högre åldersklasserna inom
den svenska riksdagen relativt sett ickie äro tätare befolkade än i
andra parlament, att man sålunda här icke har att göira med en
specifikt svensk företeelse utan med ett system, som demokratin
haft i släptåg. Med frågan direkt sammanhängande är spörsmålet
om åldersgrupperingen inom de olika1 partierna inom parlamenten.
Nedanstående kortfattade redogörelse begränsar sig till de
skandinaviska och semiskandinaviska staternas representationer, varvid
som grundval för åldersuppgifterna tagits de svenska, norska,
danska och finska riksdagarnas sammansättning år 1929.
Om man sätter femtioårsstrecket som gränslinje, befinnes det, att
i svenska riksdagens första kammare endast 24 procent av
ledamöterna äro yngte än femtio år, under det att av medkammarens
ledamöter fulla 45 procent ännu icke uppnått denna ålder. I
Danmark äro 34 proc. av folketingets ledamöter under femtio år och
i landstinget endast 13 proc. Av norska stortingets medlemmar har
41 proc. ännu icke passerat femtioårsstrecket under det att i
Finland icke mindre än 69 proc. av riksdagsledamöterna tillhöra den
yngre kategorien. Finska riksdagen står sålunda i en särskild
förtjänstklass. Vår första kammare ligger bättre till än danska
landstinget och detsamma kan sägas om vår andra kammare i jämförelse
med danska folketinget. Vågar man göra en hypotes om orsaken till
dessa förhållanden, frestas man påstå, att de damska
riksdagsmännen (relativt sett mer än 1 Sverge rekryteras bland den jordbrukande
befolkningen, där no!g ålderns vishet skattas högre än inom andra
yrkesgrupper.
I vår första kammare äro inte mindre än 5 proc. av ledamöterna
födda mellan 1850 och 1860 och i medkammaren 4 proc, under det
att i danska landstinget ej mindre än 11 proc. av ledamöterna ha
nått denna höga ålder, med dess eftersträvansvärda och ur
landets och demokratins synpunkt givetvis mycket värdefulla
klokskap. Danska landstinget måtte för övrigt vara en sannskyl-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
