Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 4, 27 mars 1931 - Nils Beyer: Borgerlig och socialistisk litteraturkritik
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Borgerlig och socialistisk litteraturkritik 237
deringar. Det finns inget skäl till att, när man anser sig böra
vederlägga en lögn i en tidning, lämna en lögn i ett konstverk
oantastad.
’Människorna påverkas politiskt inte blott av siffror, tidningsledare
och valaffischer. Utan även, ja mycket mera av kulturella
inflytelser såsom böcker, film och teater. Eller är inte — för att ta
exempel — den utbredda liknöjdheten för sjömännens sociala behov,
jämte andra orsaker, också beroende av den sociala propaganda, som
utgått från en belletristisk sjömansromantik av typen "Styrman
Karlssons flammor"? Ser man inte ett sammanhang mellan
lantarbetarnas usla bostäder och den idylliska bondkomik, som
överflödar på våra friluftsteatrar och i våra folkparker? Tror man, att
krigspsykosen 1914 gripit så våldsamt omkring sig, om inte
människorna varit duperade även av en traditionell krigsdiktnings heroiska
soldatideal. Romantiken kan vara rolig, men den övergjuter
verkligheten med ett rosenskimmer, som hindrar folk från att se
sanningen. Stundom utnyttjas den också medvetet av reaktionen, men
i allmänhet tjänar den reaktionen omedvetet.
"Av brist på fantasi", säger den socialistiske tyske regissören
Piscator, "uppleva de flesta människor inte en gång sitt eget liv, ännu
mindre världen omkring dem. Ty gjorde de det, skulle det vara
tillräckligt för dem att läsa blott en enda tidning för att få dem att
göra uppror. Det måste alltså starkare medel till. Ett av dessa är
teatern..."
Det gäller även om konsten över huvud. Inte för att någon vettig
människa begär, att varje dikt, varje roman och varje drama skall
predika revolution eller skildra strejker och politiska val. Men
vad vi önska, är en rikare flora av socialt meningsfull diktning. En
"proletärdiktning" i betydelsen av en socialistiskt tendentiös diktning
kan, för så vitt den fyller kravet på konstnärlig formgivning, ur
arbetarrörelsens intressesynpunkt inte värderas högt nog. Den
gjuter också poesins skönhet över arbetarnas ofta svältfyllda och hårda
strävan för rikare lyckomöjligheter.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
