Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 4, 27 mars 1931 - Litteratur - Georges Solomon: Bland röda härskare
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
240 Litteratur
Georges Solomon: Bland röda härskare. 379 sid. Chelius. Pris kr. 6:50.
»Jag känner en djup smärta vid tanken på att han nu är död utan att
ha bett mig o/n förlåtelse.» Den meningen ger egentligen boken på ett
alldeles briljant sätt. Förf. är den förföljda oskulden, som ingenstädes
blivit uppskattad ens tillnärmelsevis på det sätt, som han enligt egen
mening är och varit värd, och däri förefaller det som om bolsjevikers
och övriga ryssars främsta fel bestode.
Bland röda härskare är ingen skildring av Ryssland. Det är i stället
en skildring av förf:s upplevelser såsom sovjettjänsteman och
tidpunkten för skildringen ligger nu ganska långt tillbaka. Det rör sig om åren
närmast efter revolutionen och fram till 1923, och framställningen
berör endast i ganska ringa utsträckning själva Ryssland, då förf. under
större delen av tiden tjänstgjorde utanför Ryssland vid olika
handelsdelegationer, främst i Reval och London (vid Arcos).
Den ganska digra luntan är en enda lång och oförtruten klagolåt över
hur illa förf. blivit behandlad och vilken respekt han dock lyckats sprida
omkring sig. Man har ingen anledning att betvivla att förf:s
framställning i stort sett är riktig såsom han har känt och sett förhållandena,
men man skulle med nästan 100-procentig visshet kunna säga, att om
framställningen hade gjorts från de personer, som han haft att göra
med, och som han gör sitt bästa för att nedsvärta, och de varit lika
opartiska som förf., så skulle ändock framställningen ha blivit ungefär
den rakt motsatta.
Det finns nämligen inte och har väl knappast heller funnits någon
annan än herr Solomon både inom och utom Ryssland, som varit på
samma gång intelligent och hederlig. Särskilt i fråga om intelligensen
står förf. skyhögt över alla de skildrade föremålen, om man får tro
honom själv. Däremot frånkänner han inte en del andra personer ett
visst mått av hederlighet. Exempelvis Stalin förklarar han gång på gång
vara en hederlig karl, men inskränkt. Ja, det är sant, det finns ett
par, eller åtminstone en, som verkligen varit intelligent, nämligen
bankdirektör Aschberg. Så därutav kan läsaren förmodligen sluta sig
till förf:s egen intelligens. Om förf:s respektingivande förmåga vittnar
en sådan liten detalj som att då en svensk ingenjör, som var anställd
hos L. M. Ericsson skulle tala om för herr Solomon att man förr hade
fått ge mutor, så skedde detta med darrande röst. Utan att vilja påstå,
att en svensk inte skulle kunna darra, så är det ju löjeväckande att påstå,
att han skulle göra det, då han lämnar en dylik neutral upplysning.
På ett ställe slipper det ur förf. att han frambringar ett ytterst
obehagligt intryck på den som talar till honom. Det betvivlas inte. Boken
är nämligen försedd med ett fotografi av förf., och det jävar sannerligen
inte att han bör ha en sällsynt förmåga att verka obehaglig. Man kan
inte förtänka den passbyråtjänsteman, som fått ofördelaktiga uppgifter
om förf. att han då han fick ta honom i närmare skärskådande, visade
sig mindre villig att tillmötesgå hans önskningar.
Man skall inte fästa sig vid en persons yttre, i all synnerhet inte på
fotografi, men det passar så utsökt till bokens hela innehåll, att man
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
