Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 5, 28 april 1931 - Rickard Lindström: Socialdemokratin och försvaret
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SOCIALDEMOKRATIN OCH
FÖRSVARET.
Av RICKARD LINDSTRÖM.
Under och tecken börja att synas. Inom den svenska
socialdemokratin, som varit en av Internationalens allra trognaste och lojalaste
medlemmar i ljusa som i mörka tider, bedrives en livlig agitation för
att partiet skall bryta sönder Internationalens allmänna linje i frågan
om nationalförsvaret och tillsammans med ett par tre andra
socialistiska partier ge sig ut på egna vägar. För en gammal medlem av
Internationalen, en deltagare i några av dess kongresser och en del
av dess ledande instansers sammanträden, verkar all denna agitation
här hemma för den "isolerade avrustningen" såsom något rätt
främmande. Det håller på att skapas en småborgerligt-pacifistisk miljö,
i vilken en socialist, som luktat en smula på sin Marx och sin Engels,
sin Jaurês och sin Kautsky, sin Branting och sin Thorsson, sin
Vandervelde och sin Bauer, har ganska svårt att finna sig tillrätta. Här
uppdyka en rad "militärpolitiker" från skilda håll och kanter och
vilja upphöja sig till andliga ledare av den svenska socialdemokrati,
som endast för några år sedan i försvarsfrågan som i andra frågor
leddes av Hjalmar Branting. Uppenbarligen är det på tiden att höja
fältropet: Tillbaka till de gamla socialisterna!
År 1893 uppkastade Friedrich Engels frågan: Kan Europa
avrusta? Hela hans undersökning utgick från tanken, att socialisterna
skulle kräva avrustning så långt som det var möjligt för att icke
åstadkomma en bestämd, ur den internationella socialismens
synpunkter icke önskvärd förskjutning av maktförhållandena mellan
staterna, varvid Engels mest var rädd för en maktförskjutning till
förmån för det tsaristiska Ryssland. Engels visade på grundvalen av
en glänsande ekonomisk, social och militärpolitisk analys, hur långt
Europa år 1893 kunde avrusta utan att därigenom stärka tsarismen.
På denna grundval uttalade han sig för en förkortning av
värnpliktstiden, men icke för "avlägsnandet" av försvaret i de kapitalistiska
staterna. För min del tror jag — liksom Otto Bauer gör det «—
att den av Engels använda metoden är den riktiga, då socialister
också i våra dagar skola avgöra sin ställning* till avrustnings frågan,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
