Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 5, 28 april 1931 - Rickard Lindström: Socialdemokratin och försvaret
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Socialdemokratin och försvaret 275
dessa i princip ganska noga angivas. De få absolut icke taga sikte på
något annat än att skydda vårt eget område från kränkning av
främmande makter. Det kan näppeligen tänkas att sådana förpliktelser
skulle uppkomma annat än i sammanhang med en krigisk konflikt mellan
andra stater, vilka försökte att utnyttja svenskt territorium för
etablerandet av flygbaser, som genomfartsområde o. s. v. Saknade Sverge
ett försvar, som andra makter icke hade någon som helst anledning att
räkna mec^ såsom en allvarlig risk, så skulle detta rent av kunna
inbjuda dem att använda vårt område som krigsbaser av skilda slag.
Ett krig skulle av denna anledning kunna ’komma att förläggas på
svensk mark. Svensk vägran eller oförmåga att hindra dylika
företag skulle sannolikt fattas som ett neutralitetsbrott och trots all vår
pacifism draga in oss i det farliga bråket. Vi kunna mycket effektivt
motverka dylika äventyrligheter genom att hålla oss med ett försvar,
som skulle göra det till ett företag, som kostade mer än det smakade
föf den inkräktande att försöka etablera sina krigsinstrument och
operationsbaser på svensk jord. Detta är en ganska konkret uppgift,
som det är nödvändigt att söka lösa så länge icke säkerhetstillståndet
i världen är garanterat.
Man bör kanske icke gå så långt somi Arthur Engberg gjorde vid
1917 års partikongress och förklara att man skall försvara sig även
om man icke kan det. Ehuru jag för min del möter själva andan i
detta uttalande med en oreserverad entusiasm, så anser jag det å andra
sidan oklokt och oförsvarligt att planera sina försvarsanstalter från
en känslomässig och icke på förhand så exakt som möjligt fixerad
utgångspunkt. Det är en angelägen uppgift att komma till högsta
möjliga grad av klarhet rörande denna utgångspunkt.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
