Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 7, 1 sept. 1931 - In- och utrikes
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
IN- OCH UTRIKES
1. 9. 31.
DEN STABILISERADE KAPITALISMEN VAR EN DRÖM.
— Så ungefär kan man återge utgångspunkten för diskussionen
och resolutionen vid den socialistiska arbetarinternationalens kongress
denna sommar i Wien. Vill man ur denna formulering höra ut någon
ton av syndabekännelse får man ta ordet stabilisering i en mycket
relativ betydelse. Det finns en dröm om en obegränsad framtid för en
välorganiserad kapitalistisk förmyndarestat. Om den drömmen skulle
socialdemokrater antagligen tillägga, att den inte en gång var skön.
De som låtit blända sig av glansen från det amerikanska
välståndsundret 1923—29, ha befunnit sig i andra läger än det socialdemokratiska.
Och det var på en skröplig grund de byggde sina teorier om ett lugnt
och stadigt ekonomiskt framåtskridande, med stigande vinster åt
lyckliga aktieägare, stigande löner åt belåtna arbetare, ett blomstrande
näringsliv med ekonomisk harmoni under ledning av förutseende och
ansvarsmedvetna privata kapitalister. Men från denna utopi är steget
långt till ögonblickets kapitalistiska verklighet. Det kunde finnas gott
om plats, och det kunde givas goda skäl för idén om en relativ
stabilisering såsom frukt av de stora kapitalistintressenas organiserade
samverkan. Man hade börjat med en stabilisering av penningvärdet,
visserligen på guldmynt fotens gungande grund, Kreditgivningen skulle
kontrolleras av centralbankerna i det uttryckliga syftet att
stabilisera prisnivå eller produktionsvolym eller bådadera. Den fria
konkurrensens svåraste överdrifter kunde förhindras genom
sammanslutningar, som tycktes ha makt att reglera produktion och priser inom
enskilda tillverkningsgrenar. I denna mognande och organiserade
kapitalism skulle kampen för en socialistisk samhällsomdaning
ingalunda upphöra, men folkets breda lager skulle ha livets nödtorft
någorlunda tryggad, och de nya ekonomiska formerna behövde inte
pressas fram under trycket av ekonomiska katastrofer. Men även
denna begränsade stabilisering tycks vara oförenlig med de i ett
pri-vatkapitalistiskt produktionssystem verkande krafterna. Fakta väga
tyngre än de bästa skäl för vad som kunde ha varit men inte är. Vare
sig vi önska det eller inte, tycks det bli nöden som tvingar
socialdemokratin att på allvar dra upp linjerna för ett ekonomiskt
handlingsprogram med socialistisk innebörd.
2 c Tiden N;r ?, 1931.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
