Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 7, 1 sept. 1931 - Paul Olberg: Den andra ryska agrarrevolutionen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DEN ANDRA RYSKA
AGRARREVOLUTIONEN.
Av PAUL ÖLBERG.
I.
Kollektiviseringen av det ryska jordbruket, den väldiga process, som
sedan år 1928 försiggår inom ramen för femårsplanen, kan
betecknas som en andra agrarrevolution. I den första revolutionen år
1918 konfiskerades de stora jordegendomarna och jorden tilldelades
bönderna. Därmed avskaffades böndernas ekonomiska beroende av
storgodsägarna. Samtidigt gjorde revolutionen den rättslöse bonden
till en likaberättigad fri medborgare. Den ryska bondeklassens ideal
var uppfyllt: från och med nu kunde han bygga upp sin näring på
en säker grundval och utan dröjsmål använde sig bonden av denna
revolutionens stora erövring. Visserligen hade jorden förklarats för
statens egendom, men den ständiga nyttjanderätten jämte
varuutbytets karaktär och lönearbetet gjorde det möjligt för bönderna att
uppbygga och bedriva sin näring på privatkapitalistisk grund. Efter
revolutionen år 1918 ha bönderna måst genomleva den ryska
agrarpolitikens olika faser.
Under krigskommunismens och nep-regimens år åsidosattes
bondeklassens ekonomiska intressen starkt. Men varken under
krigskommunismen eller under nep-regimen har staten rört vid
jordbruksnäringens grundval, jorden. Kremls nya agrarkurs med
kollektiviseringen tar jorden såväl som övriga driftsmedel ifrån bonden, som göres
egendomslös och proletariseras. Därigenom annulleras helt enkelt
bondens rätt till jorden, som vid 1918 års revolution högtidligen
proklamerades. Detta är inledningen och tillika förutsättningen för
kollektiviseringen; vi framhäva denna omständighet så mycket mer
som den är av utslagsgivande betydelse för böndernas negativa
inställning till kollektiviseringen överhuvud; bonden är individualist och
kommer aldrig att finna sig till rätta med att bli berövad jorden
och med sin ställning som lönearbetare i kolschosen.
Man har att skilja mellan tre olika slag av jordbruk, kollektiva
företag respektive kooperativa organisationer i Ryssland,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
