Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 8, 30 sept. 1931 - Händelser och spörsmål - De rumänska valen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HÄNDELSER OCH SPÖRSMÅL
De rumänska Enligt föreliggande uppgifter synes valdeltagandet ha
valen, varit ganska ringa. Men en sak är i alla fall klar och
var det väl redan långt innan valet ägde rum, nämligen
att regeringsblocket har segrat. Det är nämligen så gott som ett axiom»
att regeringen skall segra. Den må sedan ha vilken färg som helst, den
må vara liberal med obefintlig liberalism, en från nationella
bondepartiet, en från folkpartiet eller som nu en från det nationella partiet —
segern blir alltid överväldigande, det upplösta parlamentet må ha sett ut
hur som helst.
Det beror nu emellertid inte bara på svängning i folkmeningen eller
röstförskjutning utan därpå att den rumänska vallagen ger 75 o/o av
mandaten åt det parti eller det valblock, som uppnår 40 % av rösterna
och det gäller alltså för regeringen att kunna passera denna kritiska
punkt, vilket som sagt alltid lyckas genom lämpliga allianser, lämplig
påtryckning eller på annat sätt. Vill man vara rättvis, måste man nog
dock erkänna, att de senare valen förlöpt i betydligt mera normal
ordning än tidigare, då allsköns terror, mången gång särdeles skickligt
iscensatt, kom till användning. Men naturligtvis försummade man icke
heller nu att använda förvaltningsapparaten för att få qü så gynnsamt
resultat som möjligt.
Vid förra valet erhöllo nationalzaranisterna eller nationella
bondepartiet en överväldigande majoritet. Mänskligt att döma borde således
den regering, som bildades av detta parti under ledning av Maniu,
kunna sitta ganska trygg. Partiet, som en gång uppstod genom
sammanslagning av bondepartiet och det nationella partiet i Siebenburgen, har
aldrig förmått att riktigt sammansmälta dessa båda delar och dessutom
gingo kommunalvalen, som förrättades förra året, mot partiet. Då grep
Maniu till den stora skådespelarkonsten. I juni i fjol landade plötsligt den
i exil boende f. d. kronprinsen Carol på Bukarests flygfält. Det skedde
uppenbarligen med regeringens goda minne, ty han mottogs högtidligen
och förklarade sig ganska omedelbart för kung. Slaget var främst riktat
mot storfinansens parti, liberalerna, som ansågos som Carols envisaste
motståndare, men det följande förloppet fick icke den sannolikt önskade
utgången.
Kung Carol ville nämligen härska själv. Det var bara metoden han var
en smula osäker om. Han lagade emellertid, att den nationella
bonderegeringen avgick och laborerade sedan med olika
regeringssammansättningar tills han på våren lät prof. Iorga bilda regering. Man förmodar,
att avsikten var att införa något slags diktatur och det uppgives att
allting låg färdigt och förberett för en kupp, men att den spanska
revolutionen skulle ha gjort kumpanerna lite betänksamma. Riksdagen blev
dock i alla händelser upplöst och nya val lystes ut.
Iorga var ledare för ett helt litet parti, det nationaldemokratiska, och
hade även med anlitande av övliga metoder ganska små utsikter att ordrtø
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
