Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 1, 28 dec. 1931 - In- och utrikes
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
uppgörelse med kapitalismen. Det har berett många borgerliga
motståndare nöje att framhålla hur föga socialdemokratins praktiska
politik avspeglade de radikala kraven i partiprogrammet. Men just
nu hör man ganska lite av de tonerna. Och det är förklarligt. Följer
man vad som för närvarande sker i de socialdemokratiska partierna
runtom i världen, kan man inte missta sig på att en betydelsefull
förskjutning håller på att försiggå, inte minst framkallad av krisen, och
att de linjer, som dragas upp för omedelbar aktion, få sin prägel av
övertygelsen, att "den socialistiska samhällsordningen" är en fråga
inte bara för framtiden utan för nuet.
OM DE SOCIALISTISKA IDÉERNAS AKTUALITET och
deras befarade förmåga att vinna anhängare inom nya folklager
vittnar icke minst den ökade ivern att leta fram praktiska exempel
på den socialistiska politikens fördärvlighet. De måste ju vara
sällsynta eftersom socialistiska stater egentligen inte existera utanför
Sovjetunionen. Men man gör socialdemokratin den äran att anse
den ha skrämt eller lockat oskyldiga borgerliga partier i fördärvet
och att ha framdrivit socialistiska åtgärder, för vilka borgerliga
regeringar formellt bära ansvaret. Under denna rubrik faller väl det
mesta av den moderna socialpolitiken. Och så har man ju
Australien med dess hittills regerande arbetarparti. Det har utan tvivel
varit i praktiken minst lika socialistiskt som europeisk
socialdemokrati, på samma gång som det varit minst lika protektionistiskt som
europeisk höger. Tyvärr ger det vid närmare undersökning varken
åt antisocialisten eller frihandlaren särdeles mycket som varnande
exempel. Bortsett från att den nu stupade arbetarregeringen de sista
åren drivit igenom en hårdhänt "nedskärningspolitik" enligt
"finansexperternas" anvisningar, förefaller det underligt att söka orsaken
till landets finansiella svårigheter i socialism eller protektionism, när
de så uppenbart ha sin rot i de våldsamt fallande priserna på vete
och ull. Med inkomsterna på dessa bägge exportartiklar har
Australien brukat betala räntor och amortering på sina stora utländska lån.
Då priserna började sjunka, gick det inte Australien bättre än andra
producenter av dessa och liknande världsartiklar, t. ex. Brasilien och
Argentina eller Balkanstaterna i Europa. Då man har svårt att
betala gamla skulder, har man ännu svårare att göra nya. Krediten
är rubbad, kapitalet strömmar inte i de gamla banorna och
produktionen inskränkes med arbetslöshet som följd. Det mycket
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
