Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 1, 28 dec. 1931 - Nils Andersson: En länsinventering
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
låna pengar mot hög ränta för att klara sina utgifter, som skulle
betalas med vinterlikviden. I den mån kontanthandel införts är
detta system fullständigt olidligt.
Skogsdikning ärna och vägarbetena.
Bidrag till skogsdikningar ha hittills icke utgått till bolag utan
endast till enskilda, men inför svårigheten att bereda arbetskraften
sysselsättning ha allt flera röster höjts för att man skulle lätta på
den restriktionen. Genom skogsdikningen tillföres ju skogen ur
ren nationalekonomisk synpunkt ett ökat värde, ett värde som ytterst
ligger i samhällets ägo, ty vem vet om vid den tidpunkt, när
skörden av den nuvarande generationens uppoffring kommer, några
enskilda bolag kunna profitera på densamma, snarare skulle man väl
tro att vid en sådan tidpunkt samhället självt har tagit hand om de
stora naturvärdena.
Det är också betecknande att tanken på att jämväl skogsbolagen
böra få del av anslagen till skogskultiveringen framkommit från
skogsarbetarhåll. Man anser att det är bättre att skogsbolagen få
med av pengarna bara det blir ökade arbetstillfällen för folket. Men
man betonar också på samma gång att det skall vara en skarp
kontroll på att kostnadsberäkningarna göras korrekta och att de som
uppbära bidrag icke skola få sno sig undan sina egna insatser och
låta lejda arbetare bidra med deras del genom nedpressade
arbetspriser. Det finns exempel på att de som åtnjutit bidrag för
dikning icke behövt lägga ut ett enda öre för egen del utan t. o. m.
fått en slant över på affären, emedan de lyckats pressa fattiga
arbetare att utföra arbetet för svältlöner. Till grund för
utbetalande av statsbidraget böra de verkliga arbetskostnaderna läggas och
dessa icke "beräknas" med ovan antydda möjligheter till utsvettning.
I samband med dessa missförhållanden har uppmärksamheten fästs
på det olämpliga, hänsynslösa system, som vägstyrelserna i
allmänhet tillämpa när det gäller bortsättande av vägarbeten, de enda
arbeten som på många håll återstå att tävla om. Auktionssystemet
innebär faktiskt ett ockrande på nöden och det måste ersättas av
ordnade förhållanden, under vilka de arbetande kunna leva något så
när människovärdigt.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
