Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 1, 28 dec. 1931 - Alf Johansson: Merkantilismen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
24 Alf Johansson
kungar och lägga huvudvikten vid den s. k. "inre utvecklingen" men
ändå inte lagt bort vanan att se historien som en oändlig serie
anekdoter. Att ur historieframställningen ta bort krigen, som spelat en
omätlig roll i den sociala utvecklingen, är ren förfalskning av
historien, avsikten må vara hur välmenande som helst. En helt annan
sak är om man önskar krigen annorlunda inpassade i framställningen,
betraktade ur synpunkten av sociala förutsättningar och resultat,
som social funktion, och inte som patriotisk bravad eller dylikt.)
—-Att på det avsnitt av folkbildnings fronten, där studierna bedrivas
avgjort mest systematiskt och inträngande, alltså studiecirkel
verksamheten, historien kommit att intaga en långt mera undanskymd plats
än vad den egentligen förtjänade, beror naturligtvis i främsta
rummet på den nästan fullständiga bristen hittills på allmäntillgängliga
framställningar på svenska, som betrakta utvecklingen i dess
ekonomiska och sociala sammanhang. Därmed är icke sagt, att en sådan
betraktelse i sig själv skulle uttömmande förklara de historiska
förloppen. Men det är i det avseendet som de vanliga populära
framställningarna äro som mest förfärande otillfredsställande. Och av
naturliga skäl skulle det främst vara sådana aspekter, som kunde
intressera dem som söka genom fria studier fördjupa sin uppfattning
av samhällsföreteelserna och som förklarligt nog känna sig skeptiska
beträffande det allvarligare bildningsvärdet av de historiska
anekdoterna. Att de faktiska bildningsmöjligheterna på området äro så små,
är stor skada. Ty det finns knappast någonting som bättre befordrar
samhällsstudi£i>än det historiska perspektivet.
Beträffande åtminstone ett skede har dock på senaste tid bristen
blivit avhjälpt på ett synnerligen lyckosamt sätt. Just i höst ha några
arbeten utkommit, som tillsammans ge en utmärkt möjlighet för var
och en att studera det senaste skedet i världens ekonomiska
utveckling och därtill det onekligen mest dramatiska och för de
flesta människor väl mest intressanta, det som framför allt
karakteriseras av industrialismens och högkapitalismens genombrott.
Jag-syftar på Industrialismen av Eli F. Heckscher (Norstedt),
Industrialismens genombrott i Sverge av Arthur Montgomery (Skoglund)
samt den nya upplagan av Det moderna näringslivets uppkomst av
Gösta Bagge (Kooperativa förbundets förlag). Av dessa utgör det
första en översiktlig och i hög grad medryckande skriven skildring
av den allmänna ekonomiska historien från omkring 1750 till
världskriget. Montgomerys arbete framställer Sverges ekonomiska
utveckling under 1800-talet; den sällsynt kunniga, omsorgsfulla och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
