Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 1, 28 dec. 1931 - Händelser och spörsmål - Australien
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Händelser och spörsmål éi
maren, medan däremot senaten hade oppositionsmajoritet. I början av året
avgick emellertid ministern Lyons ur regeringen och partiet såsom en
följd av att Scullin efter sin hemkomst från London, där han fört
låneförhandlingar, tog till nåder förre finansministern Theodore, som
anklagats för korruption, och desavouerade Lyons, som under Scullins
bortovaro företrätt honom. Lyons fick dock icke sällskap med mer än en
kollega. Ur majoritetssynpunkt var det värre, att den vänstra flygeln av
partiet under ledning av premiärministern Lang i Nya Sydwales också,
bröt sig ut. Därmed hade det officiella arbetarpartiet förlorat
majoriteten i underhuset och var hänvisad till langismens nåd.
Den tröt vid behandlingen av en i och för sig obetydlig fråga om
finansminister Theodores ämbetsutövning och regeringen kom i minoritet
med parlamentsupplösning som följd. Valen ägde rum den 19 dec. De
äro visserligen, då detta skrives, ännu ej färdigräknade, men man får
dock en tillräckligt tydlig bild av utgången. /
Australien har ett valsystem med alternativ röstning, så att en kandidats
röster kunna överföras till annat namn, om han ej själv vinner placering*.
De i valet deltagande partierna voro i huvudsak fyra: det officiella
arbetarpartiet under Scullin, vänstra flygeln under Lang, lantpartiet under
Page och förenade partiet under Lyons. Denna hade nämligen efter sitt
utträde ur arbetarpartiet fort nog avancerat till ledare för det
»borgenliga» oppositionspartiet, om man får lov att använda det uttrycket om
ett australiensiskt parti.
Valets huvudfråga kom att bli frågan om tullskyddet. Icke så att
någotdera partiet krävde frihandel, men framför allt lantpartiet visade avsevärdj
skepsis gentemot de förefintliga skyhöga tullmurarna och det förenadel
partiet ansåg också att viss varsamhet borde iakttagas, medan däremoti
arbetarpartiet bibehöll sin starka protektionistiska färg. Det hade gåtf
så långt, att det sades, att ingen tillverkning i Australien bedrevs i så
ringa omfattning eller var så obetydlig, att den icke ansågs ha rätt till
skydd. Det kan knappast råda någon tvekan om att icke denna tull-*
skyddspolitik varit en av orsakerna till det dåliga finansiella läget.
Protektionismen utnyttjades särskilt av arbetarpartiet, som framhöll’
vådan för arbetarna i resp. industrier av att sänka tullskyddet och1
motståndarna tvingades delvis till defensiven och deklarationer om att1
man naturligtvis inte ville ta bort det utan blott där så befunnes
fördelaktigt modifiera det.
Den vid förra valet så viktiga frågan om skiljedom i arbetstvister
aktade man sig nu noga för att röra vid. Otvivelaktigt hade den förra
gången mycket starkt bidragit till arbetarpartiets seger och man var vis av
skadan. En annan punkt, som diskuterades var statens kontroll över
bankväsendet, vilket krävdes från arbetarpartiets och i synnerhet
langriktningens sida. Denna fråga synes dock knappast ha legat främst
bland de avgörande, utan mera använts av motståndarna såsom något
slags tecken på arbetarpartiets socialistiska sympatier. Antalet
kandidater med socialistisk färg uppges dock ha varit ringa. Frågan om
centralism och decentralism var också uppe, då vissa separatistiska rörelser på
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
