Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 2, 31 jan. 1932 - In- och utrikes
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
72 In- och utrikes
skadestånds fordringarna, däri läsekretsen säges ha instämt, och för
ett avstående av kolonier till Tysklands favör endast några veckor
före valet måste tydas som ett tecken på att stämningen håller på
att slå om. Socialisterna ha ju konsekvent hävdat, att förhandlingar
måste föras med Tyskland, och deras framgångar under senaste året
förefalla icke gendriva uppfattningen, att denna deras hållning gillas
av allt större kretsar. England och Italien äro redan vunna för en
nyorientering och kunde skadestånden bringas ur världen skulle det i
sin mån bidraga till krisens lättande och därmed möjliggöra ett
mera enigt och kraftigt uppträdande mot fredsstörare.
SPANIEN HAR GENOMLEVAT en kritisk period den sista
månaden. Oroligheter ha blossat upp än här än där och i ett par
fall endast med svårighet kunnat undertryckas av gendarmeriet.
Anfallen ha kommit från tre håll. Dels ha de konservativa
monarkistiskt sinnade katolikerna i de baskiska provinserna eggade av
jesuitordens upplösning rest sig mot republiken, dels ha syndikalisterna
i Katalonien satt i scen den ena strejken efter den andra och dels
har den fattiga lantbefolkningen i de sydvästra provinserna begått
det ena överfallet efter det andra på ordningens upprätthållare.
Delvis torde därvid det fåtaliga kommunistiska partiet ha legat bakom
och väl också samarbete ha etablerats mellan syndikalister och
kommunister. Såvitt det kan bedömas, synes regeringen dock nu ha
lyckats betvinga oordningarna och framför allt synes någon
oenighet mellan dess borgerligt radikala och socialistiska element ej ha
givit sig tillkänna. För en stabil ordnings inträde torde dock bli
nödvändigt med en snabb jordreform, som tillfredsställer landsbygdens
jordlösa arbetare. I den mån religionen är drivfjädern kan man
däremot förutse tvistigheter även framdeles, men än torde faran från
höger vara mindre överhängande.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
