Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 2, 31 jan. 1932 - K. A. Bratt: Några nedrustningsfakta
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Några nedrustningsfakta 97
gande! Det synes i själva verket icke finnas något val, därest man
vill åstadkomma en nedrustning — endera att böja sig för
Frankrikes militära garantisystem — eller att opinionen kan framtvinga
en anslutning till denna andra säkerhetsfortnel. Därest valet
överhuvud taget är fritt, borde det icke råda någon tvekan om hur man
borde välja.
Tills dato har den aktiva, folkliga propagandan mot kriget
åtminstone här hemma ensidigt siktat på nedrustning, där man, som
sagt, icke tålat om avrustning sans phrases et raison. Denna fråga
har överskyggat alla andra fredsorganisatoriska spörsmål och särskilt
då frågan om, huruvida freden behöver några maktmedel till sitt
försvarande. Den fatala bristen på förståelse för denna kärnpunkt
i tankegången sammanhänger — där man nu överhuvud taget kan
tala om tankegång — med den pacifistiska synen, att våldsmedel icke
skulle vara nödvändiga för fredsuppgifterna, eller att sådana medel
även för denna uppgift måste betraktas som fördömliga. I
motsats till denna inom pacifismen rätt spridda uppfattning, som talar
mera för dess hjärta än för dess förstånd och världsliga kunskap,
har ju Internationalen tidigt beaktat vikten av maktmedel i
fredsorganisationens tjänst och understrukit detta just i sitt krav på
upprättandet av en internationell polismakt. Någon diskussion om
det principiellt riktiga i denna ståndpunkt och detta krav borde
sålunda åtminstone icke inför ett socialdemokratiskt forum vara
behövlig. Vad man i detta sammanhang synes kunna förebrå
Internationalen är, att den — liksom på flertalet punkter — nöjt sig
med den nakna resolutionen, och att den veterligen icke gjort något
som helst försök att sätta tanken på politiska ben eller att
rekognoscera de vägar, på vilka man har att slå in för att med dessa
ben nalkas det slutliga målet.
Trots att den mest djupt liggande fråga, som påverkar
nedrustningsmöjligheterna — frågan om säkerheten — icke tagit någon
sådan gestalt, att den kan tillfredsställa stater och nationer, skulle
man kanske kunna hängiva sig åt den förhoppningen, att på grund
av den ekonomiska situationens (och skadeståndsfrågans) imperativ
en pressning nedåt av rustningarna och rustningsbudgeterna redan
-nu skulle kunna föranledas. Kanske man rentav kan tro på dç
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
