Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 3, 29 febr. 1932 - Knut Larsson: Amerikanskt välstånd - Förmögenhetsfördelning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
brottslighet, analfabetism, dryckenskap, allt dras in som bevis i ena eller
andra riktningen.
Nåja, nu är bubblan om det amerikanska överflödet och i
synnerhet om systemets ofelbarhet så gott som brusten. Våra borgerliga
experter dra sig för att vidröra det amerikanska samhällets tillstånd.
Socialismen kan nämligen inte pekas ut som busen i det fallet och
då är det bäst att gå förbi i tystnad och i stället dra fram andra
världsdelar där socialismen haft medinflytande och alltså bär skulden
till eländet.
Hur låg det i verkligheten till med det amerikanska välståndets
fördelning? Om det inte var så utbrett som påstås, kanske teorin var
riktig och felet bara att den inte följdes i praktiken? De höga
lönernas problem kan ses ur många vinklar men nog förefaller det
som om den egentliga beräkningsgrunden borde vara lönens
förhållande till den producerade varumängden. I så fall har aldrig de
höga lönernas teori prövats utan lönerna ha hela tiden varit
sjunkande trots att detta fördolts genom skickligt manipulerande med
de fiktiva löneskalorna och i viss mån stigande reallöner utan andra
än geografiska och tidsrelationer. Sådana jämförelser blotta
tydligen endast en liten del av hela sanningen.
De sista årens siffror bevisa endast den amerikanska jargongens
ohållbarhet men vad vi skulle se på här är verkligheten bakom
fraserna och då måste siffror släppas fram att tala sitt vältaliga språk
om det tillstånd som rådde under de feta åren och som ligger bakom
sammanbrottet.
Förmögenhet och inte utfört arbete blir avgörande för
inkomstfördelningen såväl i U. S. A. som annorstädes där det nu
förhärskande ekonomiska svstemet tillämpas. Detta svstem är onekligen
mest renodlat i Amerika. Dess saliggörande verkningar ha där blivit
religion. Var och en som inte tror blir andligen hud flängd i det
dagfliea resonemanget man och man emellan, för att inte tala om
i pressen.
Förmögenhetsfördelning.
U. S. Ars nationalinkomst beräknades till 87 miliarder doll. 1927.
Dessa miliarder äro uppdelade bland folket på föliande sätt: Först
kommer en liten grupp på 283 personer med en årliç- inkomst på
’över 1 miliön vardera, tillsammans 660 milioner doll.
Inkomsttagare i gruppen 100,000—1,000,000 voro 11.067 till antalet med
en sammanlagd inkomst på 2,8 miliarder. Individer med inkomst
mellan 50,000—100,000 (de så kallade milionärerna) voro 33.527
till antalet. Medboreare med inkomst under 50,000 men över 10,000
voro 343,856 till antalet.
Rapport uppejord av Kommissionen för inhemska inkomster visar
från vilka källor denna £tupps inkomster härleda sie. De 33,527
inkomsttagarna, gruppen 50,000—100,000, fingo 44 % av sin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
