Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 3, 29 febr. 1932 - Knut Larsson: Amerikanskt välstånd - Arbetslösheten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
174 Knut Larsson
Förenta Staterna deltog i världskriget förmedlade de federala
myndigheterna, genom ett ny stiftat organ, industrins behov av
arbetskraft och fem miljoner anställningar, nära tiotusen om dagen,
förmedlades till en kostnad av 1,34 doll. pr tillsatt plats. Det beräknas
att folket på detta sätt sparade tio miljoner dollars i avgifter och
otaliga miljoner i arbetsdagar. När kriget var slut och den privata
företagsamheten satte sig tillrätta igen föll det hela tillbaka i samma
kaos som förr.
Ett försök att samorganisera industrin och finansen i kampen
mot depressionen gjordes av Hoover hösten 1929 då han
sammankallade ett fyrtiotal av de ledande männen inom industri- och
finansvärlden samt från American Federation av Labor, till en
konferens i Washington. A. F. of L:s representanter lovade arbetsfred
under kristiden, för vilket de fingo uppbära en hårdhänt kritik från
radikalt håll inom arbetarrörelsen. Som kompensation härför
förpliktade sig industrins representanter att inte göra några försök till
nedpressning av lönerna samt söka såvitt möjligt behålla de anställda
och utöka sina beställningar. Industrimatadorerna reste emellertid
hem ännu mer alarmerade av de dåliga tiderna som väntades.
Inskränkningar i driften, avskedanden och aktioner med
lönenedpress-ning som syfte blevo följden. Något annat behövde man ju heller
icke ha väntat. Arbetarna få sitta emellan under det att
förmö-genheterna växa och samlas på färre händer.
För att belysa hur meningarna om det amerikanska välståndet gå
isär är det nog att kasta en blick på Hoovers uttalande från
valkampanjen hösten 1928 och jämföra detta med vad den för sin
vederhäftighet välkände statistikern inom National Industrial
Confe-rence Board, Virgil Jordan, säger. "Under de sistförflutna åtta
åren", säger Hoover, "har befolkningen ökats med nära 8 procent
under det att den nationella inkomsten ökats med över 40 procent.
Vi i Amerika av i dag äro närmare den slutliga triumfen över
fattigdomen än något annat land varit någonsin förr i historisk tid."
— Mr Jordan påstår däremot att: "Det välståndskomplex, som
blivit byggt upp de senaste åren är mer ett sinnestillstånd än ett på
fakta baserat förhållande."
"Man kan resa vart som helst inom staterna", fortsätter mr
Jordan, "och se påtagliga bevis för förfall i varje stad och by och på
alla håll. En enda blick ut genom vagnsfönstret är nog för att
upptäcka dåliga bostäder och skjul, vilka bära vittne om
inskränkningar och små tillgångar. Söder om Potomacfloden finns
småstäder så upprörande i dessa hänseenden att det verkar revolterande
på åskådaren. I de stora städerna i textildistrikten och i
gruvsamhällena i de norra staterna illustrerar masseländet sanningshalten i
de förhyrda agitatorernas välståndspropaganda". Det faktum att
denna propaganda kunnat prackas på det amerikanska proletariatet
med så stor framgång visar svagheten i detta proletariats egen
rörelse.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
