Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 4, 1932 - Alrik Jacobi: En omstridd arbetslöshetsteori
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
En omstridd arbetsVöshetsteori 203
i 18 fall av 48 visat sig slå fel, föranleder detta från Industrias sida
endast en ironisk reflexion att "anspråken på matematisk precision
äro, som man ser, inte små". Hade skribenten gjort sig besvär att
slå upp den franska originalartikeln, som väl bör vara tillgänglig hos
svenska arbetsgivarföreningen, skulle han kunnat finna, att de
påstådda felaktigheterna redan där reducerats till 16, och hade han
därtill kontrollräknat den i samma uppsats intagna tabell, som uttalandet
grundar sig på, skulle han till och med kunnat glädja sina läsare med
ett påpekande att även siffran 16 varit för hög och beroende på
felräkning från Maurettes sida.
Om man förutsättningslöst granskar de sifferserier, på vilka Rueff
byggt sin teori, kan man yttermera konstatera, att de skenbara
avvikelser, som påvisats, i flera fall torde ha sin förklaring i normala
säsongvariationer, ett förhållande, som varken Maurette eller Industria
tillräckligt beaktat, men som i detalj påvisas i den undersökning
rörande detta problem, som återfinnes i marshäftet av Sociala
Meddelanden. Man bör efter en sådan granskning nog giva Rueff det
erkännandet, att de av honom använda engelska siffrorna ganska väl
stämma överens med den uppställda teorin om samband mellan
lönekostnadsnivån och arbetslösheten. Svagheten hos detta material är
emellertid, att det inskränker sig till en kort tidsperiod och ett enda
land. Denna begränsning rubbar på ett betänkligt sätt slutsatsernas
påstådda allmängiltighet. I den anförda artikeln i Sociala
Meddelanden påvisas också, att den svenska statistiken icke bekräftar den
föregivna "ekonomiska lagen".
Den svenska industrins reella lönekostnad — beräknad enligt
Ruef fs metod — har nämligen under åren 1922—30 varit stadd i en
oomtvistlig stegring, utan att detta dragit med sig någon
motsvarande ökning av arbetslösheten. Otänkbart är väl icke, att den
ekonomiska forskningen skall kunna ge en antagbar förklaring till de
skiljaktigheter, som sålunda synas föreligga mellan
konjunkturutvecklingen i Sverge och England. En icke alldeles osannolik hypotes
rörande denna fråga har framställts av tyska forskare, som påvisat, att
man vid beräkningen av lönekostnaden även bör taga hänsyn till den
ökning i arbetets produktivitet, som kan inträda genom en
rationalisering av industrin. I Sverge liksom i Tyskland har denna
rationaliseringsprocess efter allt att döma genomförts betydligt grundligare än
i England, och detta kan mycket väl ha haft till följd, att den verkliga
lönekostnadsökningen stannat vid en betydligt lägre siffra än den som
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
