Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 4, 1932 - Albert Lauterbach: Normal eller onormal kris
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
206 Albert Láüiërhach
bart af öcksa, att en annan av världskrigets verkningar i många
länder icke har regelbunden karaktär, nämligen penningkriserna, en
följd av budgetens sönderfallande och orsak till en felaktig inriktning
i stor stil av kapitalet. Men också spekulations- och kreditkriserna,
som gång på gång dykt upp i de sista årtiondenas ekonomiska
historia, ha för det mesta haft engångskaraktär, även om de i andra
iall varit följdföreteelser till de regelbundna störningarna.
Då man talar om den nuvarande krisens onormala karaktär, menar
man emellertid vanligen något annat, nämligen det faktum, att det
för stora delar av jorden och många näringsgrenar rör sig om en
strukturkris, som sträcker sig ut över alla mera tillfälliga
svängningar, om en skakning av hela byggnaden. Om t. ex. stora delar
av Ostasien och Sydamerika under den fyraåriga avspärrningen från
Europa kunde bygga upp en textilindustri eller vända sig till
amerikanska eller japanska varor, så betyder detta en varaktig störning
för Lancashires gamla textilindustri. Och om under de båda sista
årtiondena Nord- och Sydamerikas väldiga "spannmålsfabriker" ha
kunnat i stor skala utvidga sin produktion med användande av de
modernaste driftsmetoder, så kan den europeiske bonden helt enkelt
i längden icke hålla jämna steg.
Detta är alltså den riktiga kärnan i uppfattningen, att det denna
gång rör sig om en onormal kris. Visserligen gäller detta i sin
helhet endast Europa och också där med stora olikheter alltefter
de enskilda ländernas ekonomiska struktur, men utanför Europa
gäller det blott för vissa näringsgrenar såsom för lantbruket,
textilindustrin och kolgruvorna. På ett sätt är den nuvarande krisen i
själva verket till stor del blott en likvidering av det arv, som
världskriget efterlämnat. Att samtidigt också hela systemet med
krigsskulder och skadestånd, som ytterligare skärpa krisen, har råkat i
gungning är att uppfatta på samma sätt.
Visserligen finnes det därjämte andra företeelser i den nuvarande
världskrisen, som skilja den från tidigare årtiondens normala
svängningar. Väl är rationaliseringen, som gått före krisen, principiellt
intet nytt, ty historiskt betraktat är varje kapitalismens
konjunkturepok intet annat än en produktivkrafternas om- och uppbyggnadstid.
Men rationaliseringens samtidighet i skilda länder och dess
genomförande under en mycket kort tid har för visso också skärpt den
väntade nedgången. Därtill komma ytterligare de misslyckade
planhushållningsförsöken inom den organiserade kapitalismen och sam-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
