Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 4, 1932 - Partikongressens viktigare beslut - Ågärder mot krisen - Försvarsfrågan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Partikongressens viktigare beslut 255
borgarnas behov av hjälp och stod samt därefter överväga hur hjälpen
skall kunna åstadkommas. De från socialdemokratiskt håll framlagda
förslagen gå icke utöver vad som är statsfinansiellt möjligt, men
tillgodose bättre än några andra förslag hjälpbehoven och göra detta efter den
demokratiska principen, att de sämst ställda skola hjälpas i första hand*
Gent emot den borgerliga majoritetens motstånd mot en sådan
demokratisk politik, vädja vi till Sverges folk. Vi vädja om stod för en
politik, som vill giva åt de nödställda och betryckta effektiv hjälp. Vi kalla
till samling kring en politik, som utan hänsyn till grupp- efter
klassintressen vill på alla områden hävda och utbygga demokratin till
betryggande #v allmänt väl.
Försvars- I sitt uttalande i försvarsfrågan konstaterade 1928 års
partifrågan, kongress att det icke råder någon meningsskiljaktighet
därom att målet för partiets strävan är en fullständig
avskrivning av de nationella rustningarna. Men under vilka förhållanden denna
fullständiga avskrivning är möjlig och bör genomföras, har partiet icke
ansett nödvändigt att söka i förväg fastställa.
1928 års kongress konstaterade vidare att det socialdemokratiska
partiet under de närmaste åren kan utan meningsskiljaktighet inrikta sina
ansträngningar på att vinna en övervägande folkmajoritet för sin
uppfattning, att de militära bördorna kunna ytterligare och väsentligt
nedbringas. Den moderna militärtekniska utvecklingen ansåg kongressen böra
föranleda »en snar förnyad omprövning av hela vårt militärväsendes
ändamålsenlighet». På redaktionsutskottets vägnar förklarade Arthur
Engberg, att i denna formulering ligger, enligt redaktionsutskottets
samfällda mening, »såväl en prövning av militäranstalterna i ljuset av den
nya fruktansvärda tekniken, som också en prövning av frågan huruvida
det överhuvud tjänar någonting till att ha ett militärt försvar». En
utredning skulle alltså avse även den isolerade nationella avrustningen.
I enlighet med kongressens önskan motionerade den socialdemokratiska
riksdagsgruppen 1929 om en ny försvarsutredning. Motionen avslogs.
Den framfördes emellertid åter vid 1930 års riksdag och föranledde då
beslut i önskad riktning. Enligt de av riksdagen beslutade direktiven
skulle utredningen undersöka möjligheterna till en begränsning av nu
utgående försvarsutgifter samt pröva de skäl, som åberopas dels för starka
militära försvarsanstalter, dels för avrustning av förefintligt försvar på
grundval av internationella överenskommelser och dels för isolerad
avrustning. I slutet av 1930 tillsatte regeringen en kommission för
verkställande av utredningen i enlighet med av riksdagen givna direktiv.
Avrustningsfrågan är sålunda nu, i enlighet med av 1928 års kongress
uttalad önskan, föremål för utredning. Denna utredning måste självklart
söka klargöra alla i samband med såväl en internationell som en natio-*
neil avrustning stående spörsmål. Genom denna utredning bör alltså
erhållas ett klarläggande av de olika linjerna, deras förutsättningar och!
tekniska utgestaltning. Partiet bör lämpligen uppskjuta sitt
ställningstagande till dess detta klarläggande skett. Självklart kommer partiet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
