Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 5, 3 maj 1932 - In- och utrikes
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
In och utrikes 263
industri utan torde också stärka den allmänna tendensen mot
protektionism. Så mycket mera glädjande är då att få höra andra toner
från det av gammalt av höga tullar skyddade Amerika. Det är
demokraternas presidentkandidat vid valet 1928, Al Smith, som
deklarerat sin uppfattning om tullarnas skadlighet och samtidigt offentligt
förfäktat meningen, att krigsskulderna böra efterskänkas. Smith
intar icke någon officiell ställning just nu, men demokraterna ha
ännu icke korat sin kandidat och om tecknen icke slå fel, är det ej
avgjort, att det verkligen blir den sedan länge tippade New
Yorkguvernören Roosevelt. Smiths aktier äro otvivelaktigt i "stigande.
Demokraternas utsikter att besegra republikanerna måste också
fortfarande anses stora. Möjligheten är därför icke utesluten, att det
smithska programmet kan komma att spela en betydande roll under
de närmaste åren. Reaktionen i Amerika förefaller också ha varit
övervägande gynnsam. Att Smith det oaktat skulle ha vunnit över
Roosevelt vid delegatvalet i Massachusetts är möjligt — faktum är
i alla händelser att han vann.
NEDRUSTNINGSKONFERENSEN skyndar långsamt.
Någonting annat hade väl heller ingen väntat. Att man trots det kan ha
anledning att icke ställa sig alldeles utan förhoppning om att något
resultat skall nås beror på att alla stater och icke minst stormakterna
äro i starkt behov av att nedbringa sina statsutgifter och följaktligen
mera villiga att även begränsa rustningsutgifterna. Tysklands
ställning har länge varit klar. Då det självt icke får rusta, har det intet
positivt intresse av att andra rusta. Ryssland agiterar genom förslag
om total avrustning och Italien har allt bestämdare poängterat att det
är mycket villigt att gå rätt långt. Under de sista dagarna har dels
Amerika genom att skicka sin utrikesminister och dels England
genom förtäckt hot att säga upp flottavtalet sökt öva press. Om man
bortser från Japan, som rimligtvis icke mitt under krigsoperationer
kan väntas driva på med större kraft för nedrustning, är det
Frankrike, som trots sitt eget positiva förslag utgör det stora frågetecknet.
Valresultatet kommer måhända att verka klargörande för frågan om
och i vilken utsträckning fransmännen äro villiga att släppa efter
på sina säkerhetskrav. I varje fall är det på tiden att man snart
kommer förbi den döda punkt, där man nu befinner sig, diskuterande
vad som menas med anfallsvapen. ’ : ’ ’
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
