Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 5, 3 maj 1932 - Ernst Wigforss: Pånyttfödd kapitalism
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Pånyttfödd kapitalism 269
lägger hinder i vägen för ett utnyttjande av tillgängliga produktiva
kratter. Hindren bli så mycket svårare om de utökas med särskilda
åtgärder för att utestänga produkterna av främmande länders arbete.
Adertonhundratalet trodde sig ha löst det ekonomiska problemet
genom parollen laisser faire. Det "automatiska system’*, som
föresvävade anhängarna av denna paroll såsom ideaiet, har emellertid av
den historiska verkligheten mer och mer satts ur funktion. Vi
befinna oss i ett mellantillstånd, där den automatiska regleringen under
den fria konkurrensens tryck är delvis upphävd utan att någon
medveten planmässig reglering har trätt i stallet. Vi kunna inte vända
tillbaka till den oreglerade fria konkurrensen. Det förbjudes både
av vår ovillighet att acceptera de sociala konsekvenserna och av den
moderna tekniska utvecklingens resultat. Men för Salter synes det
därför inte nödvändigt att uppge den individuella konkurrensen eller
den fria företagsamheten. Målet förklarar han vara att samordna
dessa ting med planmässigheten å andra sidan, så att nackdelarna av
båda systemen undvikas, medan fördelarna bevaras. "Vi behöva
skapa en sådan ram av lagstiftning, sedvänjor, institutioner och
planmässig ledning, att stötkraften hos individuella ansträngningar och
ambitioner kan göra sig gällande endast till det helas bästa."
Innan författaren går över till de särskilda åtgärder, varigenom
detta program skall börja förverkligas, ger han en kort överblick av
de olika elementen i den stora depressionen. I överensstämmelse med
hela framställningens läggning undviker Salter en närmare diskussion
av den industriella krisens inre mekanism. "Partiell" överproduktion,
"felinvesteringar", prisfall, arbetslöshet, minskad köpkraft ingå som
element i beskrivningen. Den sen gammalt kända, typiska krisen
försvåras emellertid av en hel rad nya faktorer. Här möter man inte
bara "välståndsökningen" med dess tendens att göra efterfrågan mera
ostadig utan också naturligtvis de moderna sammanslutningarna, som
hindra en relativt snabb anpassning av olika priser till varandra. Och
så spelar den samtidiga svåra depressionen inom jordbruket en
betydande roll. Åt kreditkriserna och rubbningarna i världens
penningväsen ägnas därpå ett särskilt kapitel, där sambandet mellan
utrikeshandel och utlandskrediten klart framhålles, och där man också
tycker sig höra en återklang av känslorna från det ögonblick, då förf.
i Geneve hade att lämna förbundsförsamlingen det officiella
meddelandet om att England uppgivit guldmyntfoten.
Den stora huvudavdelning som därefter följer om ekonomiska och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
