Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 5, 3 maj 1932 - Händelser och spörsmål - Jordbruksutredningens jordbrukshjälp
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
[-Jordbruksutredningens-]{+Jordbruks-
utredningens+}
jordbrukshjälp.
I början av 1932 uppdrog regeringen åt den s. k.
jordbruksutredningen att verkställa utredning om
åtgärder för lindrande av jordbrukets
kreditsvårigheter. Detta uppdrag är nu verkställt, och till
regeringen har inlevererats ett förslag, som redan tilldragit sig stor
uppmärksamhet. Detta beror nog därpå, att förslaget knappast, såsom vid
utredningens igångsättande närmast förväntades, går ut på att bereda*
jordbrukarna ökad kredit. Det avser i stället direkt hjälp fnån statens
sida till att förränta och nedbringa de skulder jordbrukarna redan iklätt
sig, vilket givetvis i nuvarande jordbruksekonomiska läge måste
betraktas såsom en riktig utgångspunkt.
Förslaget sönderfaller i tre delar: dels föreslås, att sparbankerna,
sättas i tillfälle att upptaga långfristiga lån till låg ränta, på djet ait
ide skola kunna ge jorjdbrukare, som äro låntagare, nödig frist med
räntebetalningar och amorteringar samt för att möjliggöra, att sparban*
kerna inte behöva säga upp inteckningslån, som vid eventuellt nedsatta
fastighetsvärden komma i ett ur säkerhetssynpunkt oförmånligt läge.
Det förutsättes, att sparbankerna skola kunna erhålla lånen i
pensionsfonden eller postsparbanken. Skulle inte detta låta sig göra, anser
utredningen, att fem miljoner kronor böra avsättas till en särskild
lånefond.
Dels innebär förslaget, att jordbrukare, som genom jordbrukskrisen
kommit på obestånd, skola kunna erhålla statshjälp för underlättande
av ackordsuppgörelser, varigenom skuldsättningen skulle nedbringas,
utan att vederbörande behövde gå i konkurs. Statshjälpen skulle lämnas
i form av ackordslån, vilka emellertid endast under vissa omständiga
heter äro avsedda att återbetalas. Överstiger efter 1938 års allmänna]
fastighetstaxering värdet å jordbruksfastigheter i genomsnitt för varje
lån för sig samma värde enligt 1933 års fastighetstaxering med minst
10 o/Oj skall hela lånet återbetalas. Har ingen stegring inträtt, skall
lialva lånet återbetalas. Har stegring skett men är denna mindre äri
10 o/o skall återbetalningen jämkas därefter. Ackordslån skall vara
räntefritt under 2 år, därefter erlägges 5 o/o ränta på h-alva lånet,
intill dess det blivit bestämt, hur stor del av lånet, som skall
återbetalas, vanefter ränta utgår på sistnämnda belopp.
Återbetalningen skall ske under fem år med början 1939. I övrigt skola
för denna understödsverksamhet gälla bl. a. följande bestämmelser.
Endast jordbrukare, vars skulder överstiga värdet av tillgångarna, kan
(komma i fråga. VJdare skall det vara sannolikt, att han eftec
•erhållande av ackord skall kunna fortsätta med jordbruket och
göra rätt för sig. Genom ackordet skola skulderna nedbringas
under tillgångarnas värde, fordringsägarna få högst erhålja 60 °/o
av sina fordringar genom ackordet och ackordslånet får inte
utgöra mer än 5 o/o av fordringsbeloppet. Ackordslån skall utgå med
400 kronor ökat med 20 o/o arv djet T932, gällande taxeringsvärdet å
jordbrukarens jordbruksfastighet, men får ej överstiga 10,000 kronor.
För denna statshjälp föreslår jordbruksutredningen att 10 miljoner kro-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
