Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 5, 3 maj 1932 - Händelser och spörsmål - Donaufederation - Det tyska väljandet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
310 Händelser och spörsmål
Det ligger därför en hel del sanning i den tyska oqh den italienska
ståndpunkten, att en varaktig oçh effektiv hjälp endast kan nås, om en
federation även komme att omfatta dessa båda stater och från tysk
synpunkt naturligtvis främst Tyskland. Att kalla det donaufederation bleve
då visserligen olämpligt. Man talar om tullpreferenser mellan
donauländerna å ena sidan och de båda andra länderna å den andra. Frankrikes
medverkan behövs också, det inser man på tyskt håll men det är främst
som anskaffare av kapital, men man kan ju då heller icke utesluta landet
från preferensen, som dock enligt sakens natur skulle ha mindre
betydelse.
Man framhäver gärna också både från tyskt håll och från österrikiskt
och tjeckoslovakiskt, att det skulle vålla onödiga besvärligheter, om en
donaufederation kom till, genom den omläggning av handeln, som komme
att bli följden. Man gör kanske dock rättast i att därvid också observera
politiska synpunkter, som säkerligen icke äro helt frånvarande. Även
om vissa rubbningar bleve ofrånkomliga, borde nämligen dock enbart
marknadens utvidgning medföra vissa fördelar, som man nu icke alls
vill se. Då man med siffror om handelns relativa fördelning söker göra
troligt, att det endast är utbytet med Tyskland och Italien, som
egentligen kan stegras, så att det skulle betyda något, synes det vara ett
felslut. Att den relativa andelen ic,ke kan pressas upp i samma grad och;
framför allt icke längre än till 100 o/o betyder ju icke, att volymen icke
kan ökas hur mycket som helst efter de ekonomiska förutsättningarna.
Detsamma gäller naturligtvis om handeln med grannarna-stormakterna.
Förslaget om preferenssystem har som sagt icke endast stött på
motstånd från Tysklands odh Italiens sida utan även från donauländernas och
då främst från Österrikes och Tjeckoslovakiens. Direkt tillfrågade ha de
dock ännu knappast blivit. Konferensen i London var en ren
stormaktssammankomst. Den misslyckades i grund. Därmed torde problemet dock
icke vara ur världen. Det kommer sannolikt ånyo upp i Lausanne,
åtminstone har detta föreslagits av England, som står mest fritt och dän
för har störst förutsättningar att driva på, och man kan väl heller icke
undgå att höra donualändernas egen mening antingen då eller senare.
Några förhoppningar om en snar genomgripande lösning eller en
omedelbar verkan kan man väl inte hysa, även om en genomförbar plan kan
konstrueras, men enbart en överenskommelse skulle säkerligen ha stor
psykologisk betydelse icke minst för det fortsatta nödvändiga ekonomiska
samarbetet i Europa. För donauländerna synes det vara ett rent
livsvillkor att de skrankor avlägsnas, som nu på konstlad väg förhindra en
återhämtning. I d’en mån goda resultat kunna framgå måste det starkt
stimulera till liknande åtgärder på andra håll. Man kan därför ha anled*
ning att med intresse följa de kommande förhandlingarna.
Det tyska Tre gånger under loppet av föga mer än en månad ha de
väljandet. tyska valmännen haft att rösta. Två gånger för val av
president och en gång för utseende av lantdagar i en rad
delstater, däribland Preussen. Tre gånger ha nationalsocialisterna skolat
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
