Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 6, 1932 - In- och utrikes
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
In- och utrikes 325
det var att överblicka konsekvenserna. Både denna fråga och det
ännu mera vittutseende förslaget att ge regeringen fullmakt till
handelskrig och importreglering kunde ha utgjort tillräcklig grundval för
inkallande av en urtima riksdag. Nu är visserligen
mjölkorganisationen genomförd, och regeringen har fått sina handelspolitiska
fullmakter, men skulle det på allvar bli tal om att i avsevärd omfattning
använda dem, skulle det förvåna om regeringen ville ta detta
ansvar utan att rådgöra med riksdagen. Det finnes nämligen i dessa
ting långt ifrån någon allmän eller stadgad opinion att hänvisa till.
Det är inte ens klart, om en stark begränsning av importen genom
extraordinära åtgärder kommer att bli av behovet påkallad.
Socialdemokraterna ha inte avvisat tanken att en importreglering under
vissa omständigheter kan bli nödvändig. Särskilt i samband med en
utökning av arbetstillfällena genom statens försorg måste frågan hur
den stegrade köpkraften kan påverka utrikeshandeln och den
svenska valutan påkalla uppmärksamhet. Men om de borgerliga fortsätta
att mot sina egna deklarationer bedriva deflationspolitik, synes
frågan vara mindre brännande. Och inte heller får man alldeles
glömma, att en strävan från alla länders sida att bringa ned sin
import till samma låga nivå som exporten eller kanske helst därunder,
är en orimlighet och måste få till praktisk följd en fortgående
minskning av både utrikeshandel och arbetstillfällen. Då
socialdemokraterna dessutom hysa de största betänkligheter mot att använda
tullhöjningar som medel att söka uppnå en åsyftad importminskning,
medan denna utväg av olika anledningar omhuldas av högern, är det
endast naturligt, om socialdemokraterna önska ha riksdagen samlad,
om så viktiga avgöranden skulle behöva fattas. Såvitt man nu kan
se, finns ingen anledning att tänka sig en urtima riksdag inkallad före
andrakammarvalen. Men mycket kan handa under de närmaste
månaderna, och om depressionen i världen blir ständigt djupare, kan
det nog handa att en svensk regering ställes inför uppgifter, som
inte kunna lösas utan medverkan från den folkrepresentation, som
trots alla "fullmakter" fortfarande har både skattepolitik och
lånepolitik i sin hand.
BUDGET OCH KRIS. Riksstatens "verkliga utgifter", alltså
utgifterna för kapitalökning undantagna, slutade året 1930—1931 på
719 milj. kr., året 1931—1932 på 745 milj. kr., och i
statsverkspropositionen till 1932 års riksdag, alltså för året 1932—1933 var siffran
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
