Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 6, 1932 - In- och utrikes
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
In- och utrikes 327
torde till en god del vara att söka däri, att riksstaterna under
krisåren fingo väldiga tillskott av fonderade medel, som uppsamlats under
högkonjunkturen och hjälpte till att lätta bördan då depressionen satte
in. Det samma har ju skett under sistförflutna år och fortsättning
torde följa ett kommande. Men det har inte kunnat hindra, att
skattehöjningar måst vidtagas, som hittills väsentligen drabbat
konsumtionsartiklar, alltså "umbärliga" varor genom s. k. finanstullar
samt tobak och framför allt sprit. Inkomstskatten har anlitats i
långt mindre omfattning. Den extra inkomstskatten har sina
intressanta sidor. Rent sakligt kan ingenting invändas mot att de
lägre inkomsttagarna sluppit undan, men någon vikt torde böra
tillskrivas risken för att stora formögenheter "sättas på aktier" och
sålunda undgå denna extra skatt, som icke gäller aktiebolag.
Förmodligen är det inte denna risk, som från högerhåll föranledde
motstånd och ett förslag att ta ut den erforderliga summan genom att
höja indextalet för den vanliga inkomstskatten med 15 enheter, alltså
upp till 160. Snarare tror man, att tankarna gått till framtiden.
Ytterligare skattehöjningar bli säkerligen nödvändiga. Ett indextal
för inkomstskatten på 145 kommer att uppfattas som lågt, då man
jämför med förra kristidens 175. Den extra inkomstskatten har
gjort det psykologiskt lättare att ta ut mera på den direkta vägen,
än om alltsamman skulle ha lagts på den gamla linjen genom höjt
indextal för den vanliga inkomstskatten. Om bevillningsutskottets
förslag rörande skatterna sålunda pekar framåt mot nästa års budget,
är det enahanda med statsutskottets behandling av de fonderade
medlen. Finansministern hade ursprungligen föreslagit, att 27 milj.
kr. skulle avföras ur amorteringsfonden till nedskrivning och
avskrivning av vissa tillgångar, alltså minskning av statsskulden. Mot
slutet av riksdagen antydde han själv, att denna bokföringsåtgärd
lämpligen kunde uppskjutas, statsutskottet följde rådet och de 27
milj. stå nu kvar i fonden — till bruk vid det med oro motsedda
arbetet på att balansera budgeten 1933—1934.
HÖGERNS OCH BONDEFÖRBUNDETS angrepp mot
riksbanksledningen fick en egendomlig fortsättning vid valet av
bankofullmäktige. Vid debatten om decharge för fullmäktige vägrade man
enständigt att ge besked, om man avsåg att ge ett misstroendevotum,
som borde föranleda hela riksbanksledningens avgång. Nu vid valet
förklarar man däremot, att fullmäktige på sådant sätt vore kompro-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
