Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 6, 1932 - Ernst Wigforss: Arbetare och bönder under krisen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Arbetare och bönder under krisen 333
rätta? Svaret kan naturligtvis vara tvivelaktigt, eftersom det inte
alltid är oförnuftigt att föredra ledighet framför arbete. Men vad
man med säkerhet kan påstå, är att om familjen föredrar ledigheten,
är det därför att den anser sig vara så pass välbärgad, att den har
råd därtill. Ju fattigare den är, desto starkare känner den behovet
av att arbeta. För detta bondehushåll skulle det verka som ett skämt
att fråga, om man hade råd att arbeta. Den enda formulering, som
skulle tas på allvar, vore den, om man hade råd att låta bli att
arbeta. För samhället i stort sett är det på samma sätt.
Frågan om "kostnaderna" för att skaffa folk arbete ställes
alldeles oriktigt om man betraktar samhället eller staten som en
arbetsgivare för utanförstående arbetare. Även de arbetslösa måste
ju leva på ett eller annat sätt, och vare sig de leva på vad andra
familjemedlemmar förtjäna eller på släktingar, vänner och bekanta eller
på stat och kommun, utgör deras försörjning en belastning av det
gemensamma folkhushållet. Skillnaden i kostnader från samhällets
synpunkt mellan att låta människor gå arbetslösa och att sätta dem
i arbete, är sålunda skillnaden mellan vad de arbetslösa konsumera
och den lön de eljest skulle få. Denna skillnad kan ju under vissa
förhållanden vara rätt betydande, men det är nödvändigt att hålla i
minnet, att endast en del av löneutgifterna vid "offentliga arbeten"
är en verklig ökning av samhällets utgifter. På den andra sidan av
räkningen har man så att föra upp den arbetsprodukt, som samhället
erhåller i tillskott. Den som tror sig om att överhuvudtaget beräkna
värdet av ett visst arbetsresultat "från samhällets synpunkt" — och
det måste ju vara förutsättningen för alla dem som tala om att det
blir "för dyrt" att skaffa folk arbete — han får alltså mot
arbetsprestationen väga endast den del av kostnaden som går utöver
kostnaden för underhållet av de arbetslösa. Vill man sedan på
tillgångssidan skriva upp fördelarna av att de arbetande och deras familjer
slippa undan alla skadliga verkningar, som följa med arbetslöshet
och en otillräcklig inkomst, förefaller det, som om
kostnadsberäkningen avgjort borde utfalla till förmån för "arbetslinjen".
Då man räknar ut att det skulle åtgå ofantliga summor för att
sätta alla arbetslösa i arbete och tyckes mena, att sådana summor inte
kunna uppbringas, glömmer man att konsekvensen härav måste bli
att någon väsentlig minskning av arbetslösheten aldrig skulle kunna
inträda. Någonstädes måste ju de väldiga lönebeloppen komma
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
