Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 7, 25 aug. 1932 - In- och utrikes
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
In- och utrikes 387
partierna kvarstår och börjat oroa sinnena. Då socialdemokraterna
tidigare pekat på farorna av kapitalets anhopning hos ett litet fåtal
och varnat för den makt som dessa kapitalister på olika vägar kunna
utöva, har svaret blivit den vanliga moraliska förtrytelsen över
socialisternas avundsjuka och primitiva utjämningsbegär. Man har
alldeles riktigt haft på känn, att det för borgerlig
samhällsuppfattning kan ha obehagliga konsekvenser, om man alltför mycket
medger, att de enskilda kapitalägarnas intressen kunna stå i strid med
hela samhällets. Nu medges detta likväl öppet, och borgerliga
tidningar beskylla varandra för att vara "köpta" av enskilda
kapitalister, som om redan det faktum, att en tidning hade endast en eller
några få ägare, vore i högsta grad graverande. Varken i fråga
om tidningar eller partier kommer man ifrån "intressena". Då
högern sänder ut brev till enskilda förmögna medborgare med
anhållan om bidrag till valrörelsen under hänvisning till dessa
medborgares intresse av att stödja ett parti, som söker skydda dem mot
hårdare beskattning, är detta lika legitimt, som då socialdemokratin
sätter i gång insamling för valet bland de breda folklager, vars
intressen partiet företräder. Det illegitima kommer först då man
vägrar att erkänna vilka intressen man arbetar för. Därmed är inte
sagt, att allt partiernas tal om "samhällsintresset" skulle vara
hyckleri. De olika klassers eller gruppers intressen, man företräder,
påstås sammanfalla med vad som är bäst för "det hela". Men just
därför att detta påstående alltid kan vara utsatt för tvivel och
delade meningar, är det ett rimligt krav att partiernas snävare
intressegrundval inte fördöljes. Denna grundval kan tydligen vara betydligt
bredare än de kretsar, som genom ekonomiska bidrag hålla
partimaskineriet i gång, men att dessa bidragsgivande kretsar och deras
intressen tillmätas en särskild vikt, är ofrånkomligt, och ju mera
begränsade dessa kretsar äro, desto svårare blir det att övertyga
folk, att vad som gagnar dessa rika män också måste gagna oss alla.
Den gamla goda borgerliga läran om alla intressens harmoni har
inte längre någon riktig makt över sinnena.
HÖGER, BONDEFÖRBUNDARE OCH FRISINNADE tvista
häftigt i sina valtal om vern som kunnat och velat hjälpa
jordbrukarna mest. Det gäller spannmålshjälpen och sockerhjälpen och
mjölkhjälpen, och vem som egentligen skall ha äran och
tacksamheten för dem. Men egendomligt nog tycks man knappast tala alls
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
