Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 7, 25 aug. 1932 - Händelser och spörsmål - Estlands nya riksdag
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
436 Händelser och spörsmål
partier, som beslutat förena sig till ett, det s. k. natidnella mittpartiet.
Om denna nya partibildning kommer att bli bestående ligger väl ännu i
vida fältet, ty de nyförenade partierna företräda onekligen ganska vitt
skilda intressen. De viktigaste av dem äro kristliga folkpartiet,
folkpartiet, arbetspartiet, husägarna och ytterligare ett par smågrupper.
Husägarna voro väl närmast att betrakta som städernas högerparti,
folkpartiet var mera att anse som ett medelklassparti med viss liberal
anstrykning och kristliga folkpartiet uppgavs vara tämligen oenhetligt
sammansatt med den lutherska religionen som det sammanhållande kittet.
Arbetspartiet slutligen utgjordes av de tidigare kerenskisocialisterna, alltså
ett tämligen borgerligt parti, som förlorat all socialistisk färg och
närmast var att betrakta som ett borgerligt vänsterparti. Huruvida dessa
o,liKa grupper i längden kunna förbli tillräckligt eniga, återstår som
sagt att se, men valet ha de i alla händelser genomfört gemensamt.
På den borgerliga sidan förekomma dessutom ett par nationella
minoritetspartier: ryssarna, tyskarna och svenskarna. Ryssarna ha utökat
sin representation från 3 till 5, medan tyskarna och svenskarna, som gingo
till val gemensamt, ha tre liksom förut. Därav är den ene svensk, vilket
nu emellertid beror därpå att i förhandsöverenskommelsen detta var
stipulerat och den valde tyske representanten tillsammans med alla de
efterföljande på listan avsade sig tills man kom till det första svenska
namnet.
En av anledningarna till att ryssarna nu fingo ett par fler
representanter än förra gången var den omständigheten, att de ryska
socialdemokraterna vid detta val icke röstade med det socialdemokratiska partiet
utan i stället allierade sig med de ryska borgerliga och bondegrupperna.
Huruvida någon rysk socialdemokrat blev vaid har dock icke uppgivits.
Detta samgående på rysk sida medförde naturligtvis också, att den
socialdemokratiska röststyrkan i motsvarande grad försvagades, men det
räcker icke till för att förklara den socialdemokratiska tillbakagången.
Partiet förlorade nämligen 16,000 röster jämfört med valet 1929 och som
röstsumman då var 121,000 betyder det en tillbakagång med över 13 o/o.
Befolkningens struktur, sammansatt som den är huvudsakligen av
småbönder, förklarar givetvis en del, då det gäller att finna orsaken till
socialdemokratins relativt svaga ställning. Den storindustri, som en
gång funnits i Estland har också gått tillbaka, så att antalet arbetare!
sysselsatta i storindustrin minökats från 45,000 år 1913 till 25,000 år
1930. Genom den svåra arbetslösheten ha ytterligare arbetare drivits
ut på landet, där de söka livnära sig med tillhjälp av ett än så litet
jordstycke och det har gjort dem svåråtkomligare för agitation och
organisation.
Vad som måhända särskilt starkt bidragit till den ringa
socialdemokratiska framgången är den koalitionspolitik med de borgerliga partierna,
isom bedrivits. Resultatet av denna .koalitionspolitik har tvivelsutan blivit
tämligen magert och berett partimedlemmarna ringa tillfredsställelse,
men partikongresserna ha dock ständigt godkänt denna politik ända till
i december 1931, då man beslöt att upphöra därmed. Det var erfarejn-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
