Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 9, 2 okt. 1932 - In- och utrikes
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
514 In- och utrikes
framåt inom någon eller några delar av näringslivet tillräckligt
kraftigt för att locka de tveksamma att följa. I denna form kunna de
"psykologiska" resonemangerna rätt väl förenas med en uppfattning
om de ekonomiska kriserna, som söker deras ursprung i mycket reala
förhållanden inom produktion och fördelning. Då misstroendet till
framtiden grävt sig riktigt djupt ned, är det förklarligt, om många
företagare hålla sig tillbaka från affärer, som under andra
omständigheter kunde ha synts lockande. Inte minst torde detta gälla de
kreditgivande bankerna, och det är naturligt, om en hel del av
maningarna till större optimism och större villighet att taga risker
adresseras just till bankvärlden. Om bankerna hjälpa företagaren att öka
ut sin produktion, bidraga de alltså enligt dessa rådgivares mening att
rycka näringslivet upp ur den förlamning, som inte längre är av de
verkliga ekonomiska förhållandena betingad. I dessa resonemanger
och detta sätt att betrakta det ekonomiska läget ligger intet
egendomligt. Men märkvärdigt är, att då socialdemokraterna föra fram
ungefär samma tankegångar och dra den praktiska slutsatsen att det
allmänna får söka ge näringslivet den där stöten framåt genom att sätta
igång arbeten, då viker färgen strax från de nyss så hoppfulla
kinderna. Då blir inte ökad verksamhet på ett håll en lockelse till ökad
verksamhet även på andra. Då blir i stället den första företagaren
den andres fiende, därför att båda äro konkurrenter om samma
kapital. Så länge impulserna till stegrad verksamhet tänkas utgå från
enskilda företagare, finner man det så självklart, att våra
kapitaltillgångar skola räcka till för alla, att hela frågan inte ens tages upp
till diskussion. Så snart det föreslås, att det allmänna skall spela
rollen av väckare till ny företagsamhet, då förmörkas hela horisonten
av frågetecken om hur något sådant skall vara möjligt med vår
knappa tillgång på kapital.
SPARSAiMHET ELLER ÖKAD RÖRELSE? Fortfarande är
det den frågan som står i förgrunden vid alla diskussioner om den
riktiga behandlingen av krisen. Skola vi anse att världen lider av brist
på kapital eller i alla händelser av brist på tillgängliga sparmedel,
och att detta förorsakar en så hög räntenivå eller en sådan
försiktighet från långivarens sida, att företagsamheten hindras att komma
igång? Detta synes vara den enda begripliga mening man kan
inlägga i den uppfattning, som fortfarande kräver en starkare
begränsning av folks utgifter för den löpande konsumtionen. Räddningen
skulle enligt denna mening ligga i en sådan ökning av bankernas Ii-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
