Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 9, 2 okt. 1932 - In- och utrikes
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
In- och utrikes 517
en revidering av tullarna i nedåtgående riktning. För den, som vill
se, behöver det icke råda någon tvekan om vern som har rätt. Ökad
arbetstillgång, bättre tider, krisens övervinnande når man icke genom
att än mer förvärra de omständigheter, som bära en hel del av
skulden till att världen har det som den har.
Även frågan om de europeiska krigsskuldernas definitiva reglering
och eventuella avskrivning torde komma betydligt närmare sin
lösning, ifall demokraterna få bestämma. Även om man aldrig så
mycket söker förstå Hoovers uppfattning, att så länge gäldenärsländerna
i Europa fortsätta med att kasta ut sina pengar på rustningar, finns
det ingen anledning för Amerika att genom efterskänkande
möjliggöra ännu större slöseri på krigsförberedelser, måste demokraternas
uttryckta vilja att söka finna en form varigenom skulderna kunna
bringas ur världen te sig som den rationellare metoden.
Störst förhoppningar om amerikansk förståelse skulle man
tvivelsutan kunna hysa, om den tredje kandidaten vid valet, socialisten
Norman Thomas, skulle bli vald. Den eventualiteten måste emellertid
anses tämligen utesluten. Det mesta man kan hoppas är, att det skall
lyckas Thomas att i år samla så många röster, att man på den
grundvalen kan bygga en större och starkare organisation och att man
om fyra år skall ha möjligheter att på allvar deltaga i striden.
SAMMA BETYDELSE för den utomliggande delen av världen
ha knappast de tyska valen. Åtminstone inte, om de få den utgång,
som allmänt väntas, att det icke heller nu kommer att framgå någon
klar parlamentarisk majoritet. Skulle däremot nationalsocialisterna
hembära segern, kommer det förvisso att i många hänseenden betyda
en förändring av den tyska politiken. Tyvärr bleve det väl emellertid
knappast till det bättre, fast de å andra sidan näppeligen skulle kunna
snabbare och effektivare isolera Tyskland än vad v. Papen förmått.
Hela valtillställningen är strängt taget ett gyckel med väljarna.
Riksdagen har redan två gånger blivit upplöst i år och skulle den
inte vilja foga sig i de papenska diktaturplanerna lär den nog få
känna på ännu en upplösning.
Hur man kommer att ställa sig från de olika partiernas sida är
tillsvidare alldeles omöjligt att förutse. Det beror säkerligen i icke ringa
grad på om valet kommer att medföra några mera betydande
förskjutningar mellan partierna. Vad man synes vara mest böjd för att
antaga är en tillbakagång för nazi, medan de andra tre stora
partierna skulle hävda sina ställningar och kommunisterna måhända öka
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
