- Project Runeberg -  Tiden / Tjugofjärde årgången. 1932 /
538

(1908-1940)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 9, 2 okt. 1932 - Victor Svanberg: Halvmodernt

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

538 Victor Svanberg

Där slumpens utvalda föll

leker barnen redan skrattande.

Låt vinden, regnet och gräset hålla dem friska.

Blommor växer över gravar, djupa sår läkas,

livet blandar sin lera och formar den evigt på nytt.

Det är icke första gången, jag hör en måttlös livstro döva social
medkänsla. Det gick för en tio år sen likadant med Erik Lindorm.
Livets oändlighet löser inga livsfrågor — men den kan användas
att slå ihjäl så många som helst. Märker inte Lundkvist, att den
dödar hans lilla pacifism i "Fälttjänst" som en fluga? Hans soldater
dåsar i gröngräset — men om de skulle få lust att se blod, lyda de
inte det grymma Livets röst då? Och om det blir ett nytt världskrig
och några miljoner människor få släppa till livet, än sen? Livet
föder nya miljoner. Den trösten använder man, när man är likgiltig
själv. Sedd ur kosmiska perspektiv blir till och med diktsamlingen
Vit man likgiltig. Om inte Artur Lundkvist skriver fri vers, så gör
någon annan det, och gör ingen annan det — så lever livet vidare
ändå.

Det är en fattig tröst att säga som prästen till en olycklig: du
får det bättre i ett annat liv. Men sannerligen det är bättre att säga
med dessa kosmiskt livstroende: var tröst, i det här livet kommer
miljoner att ha det lika uselt som du.

Felet i all denna livsdyrkan är helt enkelt den att man kallar för
liv blott en del av livet: de primitivaste livsyttringarna, och vidare
att livets värde görs till ett klumpvärde utan grader.

En sten kan aldrig intressera mig så mycket som en människa och
en ofödd människa aldrig så mycket som en levande. Den verkliga
livsdyrkaren älskar livet hår och nu.

För dem som verkligen ha intresse för sociala konflikter, kan det
ej te sig som annat än gyckel att höra Lundkvist uppträda med
pretention på att kallas social diktare. Till det mänskliga samhället
har han ännu längre än till den mänskliga erotiken.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 03:15:45 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tiden/1932/0542.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free