Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 9, 2 okt. 1932 - Händelser och spörsmål - v. Papens dekret
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Händelser och spörsmål 563
men i fråga om penninglönen stiger den till 10 o/o, om minst 25 o/o
ökad arbetskraft användes. Om den avtalsenliga naturalönen i värde
överstiger den avtalsenliga penninglönen, fördubblas procentsatsen.
Utöver denna lönenedsättning kan emellertid på administrativ väg vid^
sträcktare nedsättningar äga rum, om det kan visas, att kollektivavtalens
löner omöjliggöra för företagaren att fortsätta driften eller att
återupptaga den, då detta beror på omständigheter, över vilka företagaren,
icke är herre. Som gräns för en eventuell lönenedsättning i detta fall
har 20 o/o fixerats.
Endast erfarenheten .kan väl visa, om detta verkligen kan leda till en
uppryckning för näringslivet, och de, som hävda, att
lönenedsättnin-gens väg är den enda riktiga, få här tillfälle att verifiera si’tt påstår
ende. Avsikten bör emellertid motverkas genom den minskning i
köpkraften, som sänkning av de nu utgående lönerna måste medföra.
Bestämmelsernas formulering synes dessutom böra medföra en
benägenhet att inskränka arbetstiden till 40 timmar i veckan, eftersom någon
nedsättning icke är möjliggjord för de arbetstimmar, som överskjuta
40, och det därför måste ligga i arbetsgivarens intresse att i stället
nyanställa arbetare, vilket ju i sin. tur kan medföra rätt till ytterligare
sänkning av lönerna.
En annan del av nödförordningen är av icke mindre intresse,
nämligen den, som handlar om utgivandet av skattekvitton. Staten ger ett!
dylikt kvitto till dem, som från den 1 oktober i år odh under ett år
framåt betala de förfallande omsättnings-, närings-, fastighets- och
trafikskatterna samt till dem, som under samma tidrymd sysselsätta fler
arbetare än genomsnittligt varit fallet under månaderna juni—augusti
i år.
Näringslivet utlovas således en skattelättnad, som emellertid först
senare kan bli effektiv, och detta till en femtedel under vart av åren,
’1934—38. Det är dessa nu utgivna skattekvitton, som skola komma till
användande och som mottagaren kan omsätta i reda pengar, i fall det
lyckas honom att sälja dem på börsen eller att lägga dem som säkerhet
i riksbanken eller hos andra banker. Riket kan därvid icke göra mer
än att tillåta börshandel med dem samt genom att inverka på riksbanken.
Skattekvitto utges vid trafikskatten till fulla höjden men vid de tre
andra skatterna till 40 o/o. Vid ökad anställning av arbetskraft erhålles
ett skattekvitto om 100 riksmark varje kvartal för anställning av
ytterligare en arbetare. Man uppskattar beloppen till en och en halv miljard
för akatterna och 700 miljoner för nyanställningen av arbetskraft.
I princip synes föga vara att invända mot denna nu nämnda del av
nödförordningen. Att staten på detta sätt söker dra in kapital i stats*
kassan mot löfte att senare efterskänka är ingenting annat än att
staten under .kristiden skaffar sig möjligheter att göra större utgifter
än under de kommande, som man hoppas, bättre tiderna. Det bör i
princip icke vara någon skillnad mellan detta och att staten nu
upptager lån, som senare återbetalas med då inflytande skatter. Man kan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
