Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 10, 3 dec. 1932 - In- och utrikes
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
In- och utrikes 579
ville ha besvarade, men som profesor Cassel inte bryr sig om att gå
in på. Han utlägger bara det oförnekliga behovet av kapitalbildning,
om man vill ha en förbättrad produktion, han förnekar att det i vårt
land finns någon "överproduktion’’, han ger åhörarna intrycket av att
det hos oss råder en brist på kapital, som lägger hinder i vägen för
utvidgning av produktionen. Alltsamman för att låta offentliga
arbeten framstå såsom raka motsatsen till en hjälp mot depressionen.
Skulle de ändå sättas igång, måste deras finansiering genom lån leda
till en ökad kreditgivning från riksbanken och därmed till en
prisstegring av inflationsartad karaktär. Men för att göra förvirringen
fullständig slutar professor Cassel med att som enda utväg
rekommendera en mera liberal kreditgivning från bankerna — trots
kapitalbristen — och lägre räntor och rikligare försörjning med
betalningsmedel från riksbanken — trots inflationsrisken.
PÅ BOTTNEN AV MOTSTÅNDET mot de offentliga
arbetena såsom krislindrande medel ligger till sist farhågorna för en
allmän utvidgning av statens — och kommunernas — verksamhet.
För professor Cassel, som sen gammalt vant sig vid att uppfatta sina
egna politiska fördomar såsom resultat av vetenskaplig forskning,
är det naturligt att hålla striden mot offentliga arbeten på det
teoretiskt ekonomiska planet. En något yngre skola av nationalekonomer,
med mera utvecklat sinne för den gräns, där vetenskapen slutar och
de praktiska avgörandena ta vid, lämnar den teoretiska tvisten
väsentligen åt sitt öde och koncentrerar sitt motstånd på en rent politisk
linje. Vid en diskussion inom nationalekonomiska föreningen om
krisen och de offentliga arbetena hände det sålunda, att professorerna
Heckscher och Bagge alldeles underläto att skärskåda frågan från
de teoretiska utgångspunkterna, som inledaren professor Lindahl
anlagt, och som förde honom till slutsatser rakt i strid med professor
Cassels. Det stora huvudargumentet mot offentlig företagsamhet
under depressionen blev i stället svårigheterna att åter begränsa denna
företagsamhet under bättre konjunkturer. Härom kan man ju tvista.
En socialdemokrat skulle bara önska, att de båda professorernas
uppfattning om den nuvarande svenska riksdagen stämde med
verkligheten. Ty kan det med något sken av berättigande påstås, att denna
riksdag även vid en väsentligen förbättrad konjunktur skulle leta
upp alltjämt nya föremål för statens företagsamhet, borde det vara
självklart att den nu under den svåra depressionen inte säger nej till
legerings förslag om offentliga arbeten.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
