Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 10, 3 dec. 1932 - Sigfrid Hansson: Byggnadsgillena — ett tioårsjubileum
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
586 Sigfrid Hansson
Gillena skulle icke framträda som entreprenörer i vanlig mening
utan åtaga sig att för kommunernas räkning utföra av staten
subsidierade bostadsbyggen till självkostnadspris. De skulle tillhandahålla
arbetskraft och anskaffa byggnadsmaterial, varvid kommunerna skulle
äga rätt att utöva en ingående kontroll såväl ifråga om arbetslönerna
som beträffande materialinköpen och anordningarna ifråga om
arbetsledning etc. Redan under loppet av några få månader bildades ett
stort antal gillen på olika platser, särskilt i Manchester och London
och deras förstäder. En del gillen lyckades utan större svårigheter
träffa uppgörelse med respektive kommuner i enlighet med den s. k.
självkostnadsprincipen, men efter någon tid ingrep regeringen och
uppställde som villkor för statsunderstöd, att vanliga
entreprenadkontrakt skulle upprättas. Gillena hävdade energiskt den
uppfattningen, att ingen profitering borde få förekomma men böjde sig
slutligen för regeringens påbud och blevo därefter i alla avseenden
likställda med de privatkapitalistiska entreprenörerna. Vid
uppgörandet av entreprenadkontrakten nödgades de naturligtvis i likhet
med sina konkurrenter beräkna kostnaderna så, att entreprenaderna
icke blevo förlustbringande. De förklarade emellertid, att de icke
ville tillgodogöra sig eventuella överskott. Gillena i Londondistriktet
erbjödo sig att återbetala 50 procent av överskotten och gillena i
Manchesterdistriktet gingo så långt, att de beslöto att återbörda icke
mindre än 90 procent av överskotten — även om beställarna icke
önskade åtnjuta en sådan förmån.
Varje gille konstituerades på så sätt, att
byggnadsarbetarfackföreningarna tillsammans med motsvarande lokala sammanslutningar av
arkitekter, byggnadsingenjörer och inom byggnadsindustrin sysselsatt
förvaltningspersonal utsago en kommitté, bestående av en
representant för varje yrke. Dessa representanter utgjorde gillets förvaltande
och beslutande organ. I denna egenskap slöto de kontrakt med
beställarna. En samverkan mellan de lokala gillena åstadkoms genom
distriktsråd, vilka hade till uppgift att tillhandahålla de lökala gillena
teknisk och merkantil sakkunskap, upprätta kostnads förslag, utföra
ritningar m. m. Distriktsråden bildade i sin tur ett landsråd,
sammansatt av en representant för varje distriktsråd. Landsrådets
uppgift skulle bl. a. vara att medverka ifråga om kapitalanskaffning och
materialinköp samt förmedla förbindelser mellan byggnadsgillena och
motsvarande gillen inom med byggnadsindustrin närbesläktade
industrier.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
