Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 10, 3 dec. 1932 - Sigfrid Hansson: Byggnadsgillena — ett tioårsjubileum
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
588 Sigfrid Hansson
lokala byggnadsföretagen, vilka benämnas Bauhütten1 och äro
distriktsvis sammanslutna i Bauhütten-Betriebsverband.
I de principiella riktlinjer, som uppdrogos för de tyska
byggnadsgillena i januari 1922 markerades särskilt att under inga
omständigheter skulle privat kapital få investeras i dem. De skulle finansieras
i första hand av de inom byggnadsindustrin anställdas organisationer
och eventuellt även av kommunala myndigheter och allmännyttiga
institutioner. De skulle lägga sig vinn om att bereda hos dem anställda
regelbunden sysselsättning, alltså sträva efter att säsongarbetet
avskaffades, samt tillförsäkra sig högt kvalificerade ledare. Ifråga om
lönepolitiken skulle gälla detsamma som tillämpades ifråga om de
engelska byggnadsgillena, d. v. s. inom byggnadsfacken mellan
arbetsgivarorganisationer och arbetarorganisationen upprättade avtal skulle
gälla även för gillena. Tvister mellan gillena och fackföreningarna
skulle icke få föranleda arbetsinställelse utan i sista hand slitas
medelst skiljedomsförfarande. Tillräckligt rörelsekapital och tillräckliga
reservfonder skulle säkerställas. Under inga förhållanden skulle
gillena få uppföra byggnader i spekulationssyfte. Avtal med privata
företagare om entreprenader skulle icke få avslutas. Gillenas
affärsmoral måste, heter det, motsvara de allmänekonomiska och sedliga
principerna.
I stiftelseurkunden för Verband sozialer Baubetriebe uppgavs att
denna organisations uppgift skulle vara att främja en icke på
privatkapitalistisk grund verksam byggnadsrörelse. Ändamålet uppgavs
vara att förbilliga byggandet genom främjandet av
bostadsproduktionen på allmänekonomisk grundval, i synnerhet för att förbilliga
byggandet åt mindre bemedlade folklager. Detta ändamål skulle
vinnas genom upprättande av, som det hette, lojala företag på
byggnadsmarknaden, vilka avstodo från företagarvinst och ställde sig i
allmännyttans tjänst samt genom att bland arbetare och anställda
sporra arbetslusten och höja arbetsglädjen. De byggnadsgillen, som
önskade åtnjuta organisationens stöd, måste låta sig ledas av
principen att framställa möjligast billiga och goda bostäder åt
allmänheten. Såväl i denna stiftelseurkund som i den för gillena upprättade
mönsterbolagsordningen underströkos vidare skyldigheten att sörja
fören god ekonomisk ledning, utexperirnenterande och fullkomnande
Dessa Bauhütten äro motsvarigheter till de engelska byggnadsgillena.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
