Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 10, 3 dec. 1932 - Sigfrid Hansson: Byggnadsgillena — ett tioårsjubileum
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
590 Sigfrid Hansson
till gillenas rörelsekapital med en viss insats i form av andelar.
Gillena inregistreras enligt lagen om ekonomiska föreningar och bli på
så sätt juridiska personer. De fackföreningar, som tecknat andelar,
äga att utse ombud i ett representantskap, som är gillets högsta
beslutande myndighet. Vid val av ombud till representantskapet skall
varje fackförening utse ett av sina ombud till ledamot av ett
drifts-råd, som har till uppgift att på anmodan av gillets styrelse biträda
denna med råd och upplysningar vid kostnadsförslags utarbetande
o. dyl. Ledamot av driftsrådet skall vara fullt förtrogen med det
yrke som han har att företräda. Styrelsen utses av
representantskapet. Den skall handha gillets angelägenheter och svara för
verksamhetens ekonomiska skötsel samt utse tekniskt utbildad
affärsledare.
Ett byggnadsgilles ändamål skall enligt mönsterstadgarna vara att
främja medlemmarnas ekonomiska intressen genom
att medverka till åstadkommandet av en sådan produktionsordning
inom byggnadsindustrin, att de inom denna industri med
manuellt eller intellektuellt arbete sysselsatta tillförsäkras största
möjliga trygghet ifråga om arbetsanställningen;
att bidraga till byggnadsyrkenas förkovran genom att främja
yrkesskickligheten och uppmuntra den personliga dugligheten;
att tillgodose samhällsintresset genom att motverka
mellanhandssystemet och utföra allt slags byggnadsarbete på bästa möjliga
sätt till lägsta möjliga kostnad.
Principiellt har man accepterat de engelska byggnadsgillenas
motvilja mot entreprenadkontrakt i vanlig mening. Man hävdar den
uppfattningen att beställaren skall betala endast självkostnaden, d. v. s.
den faktiska kostnaden för löner enligt inom yrkena gällande
kollektivavtal, samt kostnaderna för materialier, arbetsledning och
administration. Räntan på det av fackföreningarna satsade andelskapitalet
skall utgöra högst 5 procent; byggnadsgillet i Stockholm har bestämt
räntan till högst 4 procent. I den mån vinst uppstår på verksamheten
på grund av att beställarna krävt vanliga entreprenadkontrakt skall
vinsten fonderas på så sätt, att minst 50 procent överföres till en
reservfond, 25 procent till en depositionsfond och återstoden till en
med omtanke om hos föreningen anställda upprättad understödsfond.
Gillets styrelse kan, därest så befinnes vara lämpligt, i synnerhet när
det gäller entreprenader för statens, kommuners eller kooperativa fö-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
