Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 10, 3 dec. 1932 - Litteratur - Verdandi genom femtio år - Tariffs and world trade
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Litteratur 623
Skriften som sådan är vårdad och prydes av ett antal fotografier och
bilder, som gott kunde varit talrikare, men det har väl varit en
kostnadsfråga. Men vad är det för en lokal patriotism, som föranleder
rubriceringen av bl. a. lundadeltagare i tioårsjubileet som »utländska deltagare»!
Tariffs and world trade. Trades union congress general council. Pris 6 d.
De engelska fackföreningarnas kongress uppdrog förra året åt sitt
»allmänna råd» att verkställa en undersökning av den fiskala politiken.
Denna undersökning slutfördes så art den kunde framläggas vid årets
kongress för några veckor sedan.
På många håll har man otvivelaktigt under sista tiden och kanske
mest i samband med krisen förra hösten haft en obestämd känsla av att
vissa av den engelska arbetarrörelsens ledande män icke ogärna skulle sett
en mindre avog hållning gentemot tullarna. Det vore överdrift, om man
ville påstå, att den offentliggjorda rapporten bringat någon större klarhet
över hur inställningen i verkligheten är. Visserligen kan man säga, att
formuleringen är sådan, att den icke direkt kan angripas, men någon klar
ställning för eller mot kommer icke till synes. Man avvisar, såsom
rimligt är, tullarna i patentmedicinens form, men man framhåller också
ängsligt alla möjliga hypotetiska fall, där en tull kunde tänkas ha en
verkan, som icke uteslutande vore av ondo. Även de sociala och psyko*
logiska verkningarna bör man ta hänsyn till, vilket naturligtvis i och
för sig är riktigt.
I sina konklusioner säga rapportens undertecknare klart ifrån att de
äro varken frihandlare eller protektionister. Hela denna frågeställning’
finna de föråldrad. Den fackliga rörelsen har aldrig bekänt sig till den
absoluta frihandeln, utan städse genom ingripanden sökt länka
krafternas fria spel i för sig önskvärd inriktning. De ta således frihandeln i sin
vida betydelse och vem som helst kan naturligtvis underskriva påståen*
det i den formen. Varje socialism syftar mot planering och då bör
man icke avhända sig några vapen. Men en planering kan icke komma
plötsligt utan framsteg måste så småningom göras och då kommer också
reglering av utrikeshandeln i fråga. Tullarna äro då ett medel, som
måste prövas från fall till fall.
Vad särskilt de nyligen införda engelska tullarna beträffar, måste några
år förflyta, innan det kan vara berättigat att ta ställnitng till dem. Man
måste först se deras verkan. Då kan det möjligen avgöras, om de
varit till skada eller till nytta, fast man har att ta hänsyn till många
andra faktorer också.
Vid kongressen underströkos dessa synpunkter. Allt som allt får
läsaren det intrycket, att man helst vill låta den inaugurerade politikers
ha sin gång för att i en avlägsen framtid kunna säga, att det är omöjligt
att knyta samman orsak och verkan i de olika fallen. Metoden förefaller
underlig. Man avstår från att använda logikens hjälpmedel och vill endast
bygga på erfarenheten, som man dock i förväg framhåller kan bli av ringa
värde. Resultatet kan inte gärna bli något annat än att osäkerheten om
den engelska fackföreningsrörelsens hållning blir ännu ovissare.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
