Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 1, 31 dec. 1932 - Fakta för talare och debattörer. Meddelanden från Socialdemokratiska partistyrelsens informationsavdelning.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Fakta för talare och debattörer 61
norrländska skogsarbetarnas ekonomiska förhållanden och läge i övrigt
hålla reservanterna vidare före att högre belopp än 100 ikr. pr år ej kan
pårätoas i amortering. De vilja därför begränsa
amorteringsskyldigheten till 3,000 fkr. Åtminstone är det en ofrånkomlig förutsättning för
;att 4,000 ’kr. skola kunna amorteras, att lånet är tillräckligt stort för
att i detsamma sfcall kunna ingå uppodling av den areal, som erfordras
för att fcunna föda två kor. Om man hyser betänkligheter emot att lämna
•kontant hjälp utan återbetalningsskyldighet till dessa arbetarsmåbrukare
personligen — sådan utgår ju dock såväl till krpnotorpare som andra
småbrukare i olika former — föreslå reservanterna att saken ordnas
så, att staten placerar ett visst belopp, fixerat antingen till exempelvis
2,000 tøronor eller till viss del, förslagsvis en tredjedel, av
lånesum-mian som amortenngsfritt bottenlån och genom inteckningen för detta
förbehåller sig (kontroll över dessa lägenheter i fortsättningen.
Slutligen ifrågasätta reservanterna om ej en expropriationslagstiftning Akan
bliva nödvändig för realiserande av förslaget.
Det är givet att de av reservanterna påpekade synpunkterna förtjäna
det största beaktande då statsmakterna gå att pröva detta viktiga
problem. Meningss’kiljiaktigheterna förefalla emellertid inte större än att ett
resultat snabbt skall kunna nås. Kommitterade räkna med, att man till
en början skulle inrikta sig på behovet inom de norrländska kommunerna.
Under det första verksamhetsåret skulle utlämnas lån till 1,250
ärbetar-småbruk, vilket innebär att staten förbinder sig att utlämna lån för högst
5 miljoner kronor. Då hela beloppet av beviljade lån givetvis icke
kommer art utbetalas under första året, anses för budgetåret 1933—34
ett anslag på 2 miljoner kronor vara tillräckligt. Enligt Folkbladet torde
regeringen komma att äska 2i/2 milj. kr. till detta ändamål.
Siffror om »Skatteflykten» från Stockholm inleddes som be-
fallet Wallenberg, kant av en framstående trio, nämligen
häradshövding Marcus Wallenberg, f. bankdirektören Jonas
C:son Kjellberg och f. notarius publicus, v. häradshövding J. Millar. I
den senast utkomna upplagan av Taxeringskalendern står hr Wallenberg
upptagen till 1,441,540 — 1,628,700, hr Kjellberg till 124,360 — 144,280
och hr Millar till 81,740 — 94,410. Nya Dagligt Allehanda har upplyst,
att enbart genom dessa tre enskilda personers flykt från Stockholm går
huvudstaden miste om närmare 150,000 kr. pr år i skatteinkomster.
Svenska Dagbladet har i sin tur prisat det lyckliga Lovö och meddelat, att
om hr Wallenbergs inkomst i år finge beskattas där, skulle uttaxeringen
kunna nedsättas från 4:63 till 1:80.
Några uppgifter om skattesatserna i en del verkligt hårt trängda
kommuner kan ha sitt intresse i detta sammanhang. I Neder-Torneå har man
t. ex. bestämt sig för en uttaxering på 37:50. Nere i Blekinge har Sturkö
fastställt 32:95 i skatt; Tjurkö 28:70 och Torhamn 20:50. Södra Vram,
lvo och Trolle-Ljungby i Skåne uttaxera resp. 17, 15:02 och 13 kr., Idala
i Halland 14:10, Askum, Kville och Hede i Göteborgs och Bohus län resp.
23:90 (dubbelt mot i fjol), 19:65 och 18:98. Gårdeby, Hageby-Höga och
Skällvik i Östergötland få 21, 14:80 och 13:50, Ljusnarsberg och Järn-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
