Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 2, 30 jan. 1933 - In- och utrikes 30. 1. 33
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
IN- OCH UTRIKES
30. 1. 33.
REGERINGEN HAR LAGT FRAM sitt program. Det har
lyckats att balansera budgeten och att täcka det väntade stora
underskottet i den nu löpande utan att nya skatter i allt för stor
utsträckning måste tillgripas. Att man icke helt kunnat undkomma
skattehöjningar var förutsett. Att de skulle fördelas på både direkta
och indirekta skatter kunde man vänta. Men att det skulle lyckas
att skära ned utgifterna så pass kraftigt som verkligen blivit fallet,
synes man åtminstone på borgerligt håll icke ha trott. Därav
kommer sig måhända delvis den relativa moderation man åtminstone till
en början underkastade sina uttalanden.
Remissdebatten lämnade icke något klart intryck efter sig
beträffande frågan om regeringens förslag hade utsikter att gå igenom
eller icke. Att högerpartierna icke skulle acceptera de linjer på vilka
socialdemokratin söker sig fram, var visserligen på förhand givet,
men avgörande blir ju hur den borgerliga vänstern ämnar ställa sig.
Knappast något uttalande av ledarna kan sägas binda dem.
DE OFFENTLIGA ARBETENAS kraftiga ansvällning för att
möta den allt större arbetslösheten har visserligen kritiserats, men
om man vill se något optimistiskt på tingen, kan man dock ha rätt
att säga, att oppositionen ingalunda är enstämmig i att fördöma
varje slag av utökning av den offentliga verksamheten. Främst synes
man koncentrera sig på påståendena att en stor del av de föreslagna
arbetena icke äro i sträng mening produktiva. På socialdemokratiskt
håll ställer man sig förvisso icke ovillig att diskutera andra
föreslagna möjligheter. Sådana förslag ha dock icke synts till. Därav
följer icke att man inom socialdemokratin skulle anse det rimligt att
skära bort alla sådana arbeten, som icke avkasta en viss procent på
det nedlagda kapitalet. I det fallet delar man snarare ståndpunkt
med den riktning inom exempelvis den engelska högern, som menar,
att anspråken på det "produktiva" elementet i en kristid kan
eftersättas till en del. Viktigare än att med lupp granska den procentuella
avkastningen är i nuvarande läge att bereda de arbetslösa arbete.
ATT MEDEL FÖR DESSA ARBETEN lämpligare böra
anskaffas genom upptagande av lån än genom att skärpa beskattningen
5 Tiden N:r 2, iQJJ.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
