Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 2, 30 jan. 1933 - Den röda armén. Av Walter Sjölin.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
och gasskyddstrupper, den har vidare genom insamling skänkt
armén ett par hundra flygplan och iordningställt flera flygfält.
Kommunistiska ungdomsförbundet, "Komsomol", har också en
viktig uppgift att fylla i detta avseende. Det skall fostra ungdomen
till dugliga och intresserade soldater, lära dem disciplin, lära dem
läsa och skriva, sända dem till tekniska skolor för utbildning till
förare av tanks och andra motorfordon för krigsändamål.
Ungdomsförbundet har speciellt vårdat sig om flottan, nästan allt underbefäl
tillhör förbundet, och samma är förhållandet vid flyget.
Voroschi-lov har förklarat, att ungdomsförbundet skall bilda arméns innersta
kärna och dess medlemmar skola sörja för att special vapnen få
dugliga soldater. För närvarande är ungefär var fjärde soldat
medlem av förbundet, det finnes t. o. m. hela truppförband som till
100 % bestå av ungdomsklubbister. Förbundet har ungefär 1,350
celler i armén.
Politiska förvaltningen har till uppgift att sörja för soldatens
politiska fostran. Bakom denna förvaltningsorganisation står
kommunistiska partiets centralkommitté, som övervakar att
organisationen fyller sin uppgift. Förvaltningen har underavdelningar vid
divisionerna och i värnpliktskretsarna i fredstid och vid fronten under
pågående krig. Dessa underavdelningar utse de politiska
kommissarierna, vilka ha att övervaka såväl soldaternas som befälets politiska
fostran. Avdelningarna skola vidare inrätta arméskolor, klubbar och
bibliotek, sörja för att soldaten kan läsa och skriva, gå till handa
med råd och studieplaner samt förse armén med böcker och
tidningar. Avdelningarna själva utgiva också speciella tidningar.
Sovjet har utbildat sig till verklig mästare i konsten att väcka
soldaternas äregirighet och stolthet. I vanliga fall dröjer det ganska
länge innan soldaten får bära vapen, rekryten får endast se på
vapnen, icke röra dem. Så samlas hela kompaniet en dag,
regementschefen kommer och håller ett tal, som slutas med orden: "Det är
en stor ära att få bära vapen i Sovjetunionen. Ni har visat er
värdiga denna ära." Så spelar musiken, varje rekryt blir ropad vid
namn, får stiga fram och taga emot vapnen. Han har blivit soldat
i Röda Armén.
Soldaten sporras vidare genom tävlingar och genom den ära, som
vederfares honom, om han går in som medlem i stormtrupperna.
De olika kompanierna och grupperna utmana varandra till tävlingar
i exercis, vapenbetjäning såsom tävling i användning av
riktinstrument vid artilleriet, disciplin, alarmberedskap, skjutning, vapenvård,
flygning och annat, som kan tänkas vara lämpligt för tävlan.
Till sist lyder lösen: inga analfabeter i Röda Armén. Antalet
skriv- och läskunniga stegras för varje år och analfabetismen går
raskt tillbaka, men mycket återstår att göra. Föregående år erhöll
en del divisioner analfabeter. 12 % av de inryckande kunde varken
läsa eller skriva; 30 % endast skriva sitt namn och läsa skapligt.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
