Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 2, 30 jan. 1933 - Händelser och spörsmål - Budgeten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Händelser och spörsmål 113
Största nedskärningen har ägt rum på försvarshuvudtiteln, men också
kommunikationsdepartementet visar en väsentligt lägre siffra beroende på
automobilskattemedlens nedgång. I övrigt ha även
ecklesiastikdepartementets, jordbruksdepartementets och pensionsväsendets utgifter kraftigt
nedbringats, medan däremot utrikesdepartementets och
finansdepartementets stigit med mindre belopp och socialdepartementets med ett större
eller över 18 milj. Man bör emellertid erinra sig att under detta
departement sortera många olika slags verksamheter.
Att av de övriga verkliga utgifterna kostnaden för statsskuldens
förräntning ökats är endast naturligt, då skulden ökats och valutakurserna
med-föra högre belopp omräknat i svenska kronor. Lånekonverteringar ha ju
dock ej obetydligt nedbringat de årliga räntorna.
Dessa utgifter böra täckas av skattemedel liksom den under utgifter
för kapitalökning förekommande posten avbetalning å statsskulden. Några
mindre där uppförda belopp böra också hiträknas och man får en summa
av 788 milj. för vilka skatter måste uppdrivas. Det vore icke möjligt med
de under året utgående skatterna och övriga inkomsterna, utan dels ha
skattehöjningar måst föreslås och dels ha vissa engångsinkomster
kommit till användning. Med lägre inkomster för medborgarna måste följa
minskade skatteinkomster för staten och även de affärsdrivande verken
kunde beräknas ge lägre avkastning. Sålunda ha inkomsterna från statens
järnvägar icke kunnat upptagas till mer än 4 milj. mot 18 för året.
Engångsinkomsterna komma dels från disponibla vinstmedel hos
tobaksmonopolet och vin- och spritcentralen och dels därav att två års
riksbanksvinst tages med. Denna vinst har nämligen tidigare icke influtit
i budgeten förrän året efter den i sin helhet intjänats. En f ramflyttning
kunde anses motiverad. Därutöver ha tit par miljoner av lotterimedel
tagits i anspråk. För övrigt har man emellertid måst lita till ökade
skatter. Sålunda föreslås inkomstskatten skola utgå med 165 o/o i stället
för 145 o/o, spritskatten höjes med 60 öre per liter, tobaksskatten med
vissa mindre belopp och maltskatten så att den ger den slutliga
utfyllnaden. Om tobaksskatten kommer att så mycket märkas är ej säkert, och
om ölpriset kommer att stiga beror på vilken prispolitik bryggerierna:
finna lämpligt att följa. Den i budgeten uppförda inkomsten från
riksgäldskontoret, som annars ju uteslutande sysslar med statens skulder,
sammanhänger med den kredit, som givits åt Skandinaviska
kreditaktiebolaget.
Så långt är budgeten uppbyggd efter sedvanliga principer. Men
därutöver föreslås att betydande anslag skulle disponeras för
kapitalökning och dessa belopp täckas med lånemedel. Sammanlagt belöpa sig
utgifterna för kapitalökning till nära 291 milj. Om man frånräknar
avbetalningen på statsskulden och de nämnda mindre beloppen, som skulle
täckas med skattemedel, återstå i runt tal 240 milj. att täckas av
lånemedel. 80 av dessa 240 milj. äro vanliga kapitalökningsanslag, som
skulle gå till statens järnvägar och andra produktiva anordningar. Statens
järnvägar skulle erhålla 40 milj. för fortsättande av elektrifieringen och
det övriga fördelas på principiellt liknande företag.
8
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
