Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 2, 30 jan. 1933 - Händelser och spörsmål - Beredskapsarbetena - Arvsskatten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Händelser och spörsmål 117
lande praxis rörande företrädesrätt till arbete åt dem som äro bofasta eller
mantalsskrivna inom avtalets giltighetsområden. Sådana modifikationer*
skola verkställas vid förhandlingar och överenskommelser med
vederbörande arbetarorganisationer.
För att dryga ut arbetstillfällena och åstadkomma en fördelning av
dem på största möjliga antal arbetslösa kunna tänkas olika anordningar.
Ett system med maximerad arbetsinkomst, vilket tillämpas t. ex.
beträffande statens beställningar inom stenindustrin, anses icke kunna användas
i någon större utsträckning beträffande beredskapsarbetena och
utredningsmännen ställa sig också tveksamma inför ett system med alternerande
arbetslag. Däremot rekommenderas förkortad arbetstid. Förutsättningen
för att en sådan skall få den effekt som åsyftas är emellertid att
arbetarna icke göra anspråk på eller söka tilltvinga sig lönekompensation.
Detta torde kunna förebyggas genom överenskommelser med vederbörande
arbetarorganisationer. Några större svårigheter härvid lära icke uppstå,
eftersom en förkortning av arbetstiden i arbetslöshetsförebyggande syfte
redan genomförts i stor utsträckning på den allmänna arbetsmarknaden
utan att lönekompensation av arbetarna ifrågasatts. Genom att begränsa
arbetstiden vid beredskapsarbetena så att den kommer att understiga
arbetstiden för den allmänna arbetsmarknaden skulle vinnas att dessa
arbetstillfällen gjordes tillgängliga för ett större antal arbetslösa än som
kunde beredas sysselsättning, om den i arbetstidslagen och flertalet
kollektivavtal föreskrivna fyrtioåttatimmarsveckan tillämpades. Därjämte
skulle kunna förebyggas, att arbetare, som arbetade med inskränkt tid
på den allmänna arbetsmarknaden lockades att sluta sina anställningar
under förhoppning att efter en kortare tids arbetslöshet kuniija erhålla
en mera inkomstbringande sysselsättning vid beredskapsarbeten.
Konsekvensen av det nu förda resonemanget bjuder att övertidsarbete endast
i absolut tvingande fall bör förekomma vid beredskapsföretagen.
Arvsskatten. Vilket öde det av socialdemokraterna för fem år sedan
framlagda förslaget om utredning för omläggning och
skärpning* av arvsskatten rönte, ha väl alla socialdemokrater i friskt
minne. Man använder icke överord, om man erinrar om den demagogi,
som förslaget gav särskilt högern tillfälle att utveckla. Förslaget gick
den gången ut på att åvägabringa en jämnare egendomsfördelning genom
skärpning av skattesatserna för de större arven och eventuell skiljaktig
behandling av ärvd och förvärvad förmögenhet. Det borde ligga i sakens
natur, att det då icke kunde vara fråga om någon indragning av ens delar
av de smärre arven till staten, såsom också upprepade gånger framhållits
i den föregående diskussionen. Lika fullt beskyllde man med friskt mod
socialdemokraterna för att vilja socialisera även »hundralapparna».
Felet var, att det den gången icke framlades något förslag till
skatteskala, vilket ju också kunde anses onödigt, då det ju gällde förslag om
utredning, som ju givetvis icke kunde undgå att ta hänsyn till skalorna.
Det förslag*, som regeringen nu framlagt lider givetvis icke av den bristen,
eftersom det är avsett att bli Iag. Därlemtot är det nu icke fråga om
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
