Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 2, 30 jan. 1933 - Händelser och spörsmål - Arvsskatten - De offentliga utgifterna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Händelser och spörsmål 119
med maximum vid 20 o/o. Även de båda andra arvsklasserna börja viel
2,000 kr. och båda med 4 o/o men stiga till resp. 26 och 30 o/o med
maximum vid resp. 24 och 28 o/o.
Sammanlagda totala trycket får man dock icke genom att addera
maximisatserna för de båda skatterna, ty kvarlåtenskapsskatten skall först
frånräknas, innan arvslottsskatten pålägges. Högs;ta möjliga skattesatsen
blir för första klassen 32,8 o/o och för högsta klassen 42,4 o/o. Om man,
antar, att det finns tre arvingar, som ärva lika mycket, inträder
maximum i första klassen vid ett belopp av 6,225,000 kr., alltså tämligen högt
uppe bland de mycket stora förmögenheterna.
För att förhindra förmögenheternas överflyttande före dödsfallet lia
givetvis motsvarande höjningar i fråga om gåvoskatten utarbetats.
I vissa fall kan det naturligtvis möta svårigheter att erlägga hela
arvsskatten på en gång. Möjlighet finnes då att få den uppdelad på upp till
tio år eller i speciella fall ännu längre tid.
Det stora flertalet av de arv, som nu beskattas, uppgå icke till 20,000
kr. Höjningen av gränsen för de skattefria beloppen till denna summa
medför således att de flesta vinna en lättnad i arvsskattehänseende. I
fråga om kvarlåtenskapsskatt har det beräknats, att endast omkring 3,500
av i allt 21—24,000 arvsmassor skulle drabbas.
De mindre arven betala emellertid en relativt ringa del av den totala
skatten. Frikallandet av beloppen under 20,000 kr. skulle därför endast
betyda en minskning av det inflytande skattebeloppet med ungefär en;
miljon kronor, enligt nu gällande skala. Det är alltså även ur den
syn-punketn skäligen ringa mening med att skattlägga även de mycket små
beloppen.
De offentliga Ofta möter man förfäktare för den åsikten, att en radikal
utgifterna. minskning av de offentliga utgifterna är en
grundbetingelse för världskrisens övervinnande.
Emellertid rör sig diskussionen i frågan huruvida statsutgifterna
verkligen förete den våldsamma ökning, som reformpolitikens motståndare
påstå, på ytterst osäker grund. Populära skrifter om de offentliga
utgifterna i olika länder under olika tider saknas. Det torde därför icke vara
en överloppsgärning att referera en finsk behandling av frågfan. Bokeri
heter översatt De offentliga utgifternas ökning och deras
nationalekonomiska börda och dess författare Roope Tuhti, för Finliands
socialdemokratiska arbetare känd som flerårig redaktör i Sosialidemokraatti.
Författaren utsträcker sin undersökning så långt bakåt i tiden, som
materialet över huvud taget gör det möjligt. Naturligtvis äro de siffror,
som finnas från äldrie tidsskeden, på grund av deras ofullständighet,
mycket otillförlitliga för bedömandet av frågan om statsutgifternas
ökning eller minskning. Men någon ledning giva de dock, när de hyfsas
och omvärderas efter de ändrade tidsförhållandena. /
Författaren väljer några representativa stater till jämförelseobjekt.
Dessa stater äro Frankrike, England, Preussen och Tyskland (efter
1871), Ryssland före och efter revolutionen, Amerikas förenfa sta-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
