Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 3, 5 mars 1933 - Den mystiska idéologins makt - Marx och historieforskningen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Ännu några ord, innan jag slutar. Marxismen — om jag med detta
uttryck får beteckna den ström av tankar och känslor, drömmar och
förhoppningar, vilka med utgångspunkt från Marx genombävat så
många sinnen — marxismen är ännu ett bevis, lagt till många andra,
på den mystiska ideologins makt över människors barn. Jag ber
att få betona orden: ett bevis, lagt till många andra. Ty vårt gamla
Europa har bevittnat många sådana andliga rörelsers kurvor, från
den första väckelsen över kulmen fram till utebbandet och
bort-döendet. Även denna ideologi lär väl få erfara sanningen i orden
om livets korthet och dödens visshet.
Marxismen låter enligt min tanke historiskt förklara sig såsom en
protest mot ett omoget, om sin uppgift och sitt ansvar ännu icke
medvetet "företagardöme" av gammaldags snitt. Men såsom en
negation till det utvecklingsbara, historiskt givna samhället med dess
bottenlöst rika erfarenheter av skriande sociala och ekonomiska
motsatser och med dess möjligheter att odogmatiskt finna vägar och
medel till uppgörelser mellan dessa, har marxismen från början varit
överflödig. Jag idealiserar icke detta samhällsliv. Men med all dess
ödesbestämda bristfullhet är det dock till slut till detta vi ha att
ty oss, sedan ideologins alla brasor brunnit ned. Som ett gammalt
ordspråk säger: förgyllning förgår, svinläder består.
Arne Forssell.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
