Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
- N:r 3, 5 mars 1933
- Marx' dynamiska teori
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
MARX’ DYNAMISKA TEORI.
För att icke komma långt utanför vad som kan få plats på de
par sidor som här stå till mitt förfogande måste jag i fråga om
Marx’ ekonomiska teori i trängre mening — hans "statiska" teori —
inskränka mig till en rent personlig förklaring. Den har icke för
mig betytt mer än en försämring av de minst lyckade delarna av
Ricardos för den ekonomiska teorins utveckling grundläggande
varde- och fördelningslära.
Helt annorlunda förhåller det sig enligt mitt ringa förmenande
med Marx’ "dynamiska" teori eller rättare hans teori för den
ekonomiska och sociala utvecklingen. Redan det att ställa upp en sådan
teori var av grundläggande betydelse; och så vitt jag förstår gjorde
Marx därigenom sin största rent vetenskapliga insats. Implicite eller
explicite, underförstått eller uttryckligen, utgick nämligen den
klassiska riktningen inom ekonomisk vetenskap ifrån att ekonomisk
utveckling ingenting annat utgjorde än ett allt starkare närmande till
ett för alla tider giltigt ekonomiskt sammanhang och ekonomiskt
tillstånd. Den klassiska riktningen kom visserligen därigenom ■—
fortfarande enligt min mening — att lägga en grundval som
verkligen med lämplig behandling kan användas för utforskning av alla
tiders ekonomiska sammanhang; men naturligtvis är det en
himmelsvid skillnad mellan en sådan uppfattning och den som menar att
allting som har utsagts om en viss tidsperiod också gäller för alla.
Här var det nu som Marx förde in i den ekonomiska åskådningen
sinnet för det historiska skeendet, utvecklingen, föränderligheten
eller vad man vill kalla det. Till sin grund var denna insats
visserligen icke mycket originell; ty lika beroende som Marx var av
Ricardo i fråga om "statisk" teori, lika beroende var han av Hegel
när det gällde att tolka utvecklings företeelsen. Men han förde över
hegelianismen på det ekonomiska området, och det var mig veterligen
en fullkomlig nyhet, av mycket vittgående betydelse, både teoretiskt
och praktiskt. Det gick därefter icke längre vare sig att utdöma alla
äldre tider på grund av deras brist på överensstämmelse med
1800-talets ekonomi eller att tillerkänna denna senare en över tid och rum
upphöjd existens, som slutstenen i mänsklighetens utveckling.
Man kan svårligen överskatta betydelsen av den förändring i
tänkesättet som därigenom har banat sig väg. Bakåt har det först
därigenom blivit möjligt att studera utvecklingen genom tiderna, så-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Fri Oct 18 16:37:26 2024
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/tiden/1933/0148.html
