Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
- N:r 4, 31 mars 1933
- Vad lär oss Tyskland? Av Valter Åman.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
VAD LÄR OSS TYSKLAND?
Av VALTER ÅMAN.
Svensk arbetarrörelse har, trots sin för doktrinarism främmande
inställning, hämtat åtskilliga impulser och lärdomar från Tyskland.
Föga anade man emellertid, när August Palm först förmedlade de i
Tyskland framväxande socialistiska idéerna till vårt lilla land, att vi
50 år senare skulle få hämta andra och bittrare erfarenheter från
det land, som fött en rad andliga stormän. Hitlerismens relativt
snabba frammarsch i Tyskland och denna rörelses
nietzscheanska anda har ställt arbetarrörelsen och demokratin inför nya
problem. Visserligen ha dessa problem tidigare aktualiserats genom
omvälvningarna i Ryssland och Italien, men deras aktualitet har
skärpts på ett fruktansvärt sätt genom Tysklands inlemmande för
obestämd tid i kretsen av de länder, som kastat demokratin överbord
och genom denna och andra åtgärder företagit en revidering av
begreppen frihet och människovärde. Märkligt är att demokratin,
enkannerligen socialdemokratin i Tyskland, i mångas ögon fått bära den
huvudsakligaste skulden till vad som inträffat. Säkerligen kommer
historien på denna punkt att ge den tyska socialdemokratin
upprättelse. En historieskrivning över nazismens framväxt och utveckling
i Tyskland samt arbetarrörelsens inställning och arbetssätt skulle
i detta ögonblick vara av största värde för oss i Sverge.
Måhända låter det cyniskt och paradoxalt, om man säger, att
vågsvallet från den tyska nazismen kommit svensk demokrati och
arbetarrörelse, att ägna sig åt en självbetraktelse, som sällan inställer sig
då en rak utvecklingslinje kan följas utan störningar. Att den tyska
arbetarrörelsens klavbindande och den tyska demokratins vrakande
liar något att lära oss i vårt relativt fridsamma land, torde vara ställt
utom allt tvivel. Även om utvecklingen i Italien byggt på andra
förutsättningar än dem i Tyskland, är det sannolikt att de stora dragen
äro gemensamma. Mussolini predikade sin "dynamik" gentemot en
klolös italiensk demokrati och Hitlers argumentsamling, där man
visserligen även finner judarna och marxismen, företer en viss likhet
med Mussolinis. Gemensamt ha de föraktet för människoliv och
samhällets kulturella värden, gemensamt ha de nationalismen och idén
om samhällets frigörelse från bristerna genom dess iklädande i
diktaturens tvångströja. De två diktatorerna ha även haft vissa
utgångspunkter gemensamt, ekonomisk depression och därav föranledd
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Fri Oct 18 16:37:26 2024
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/tiden/1933/0190.html
