Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 4, 31 mars 1933 - Femårsplanens resultat. Av A. Jugow.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Femårsplanens resultat 193
blott 62,4 milj. ton. Man hade beräknat 9 milj. ton tackjärn (enligt
femårsplanen 10 milj.), men resultatet blev blott 6,2 milj. Man
nådde endast 5,9 milj. ton stål i stället för 9,5 milj., som årsplanen
förutsett (enligt femårsplanen till och med 10,4 milj.). Produktionen
inom de redan igångsatta företagen lämnar heller inte full effekt,
om man ser till näringslivets behov. Tydligast framträda de
negativa momenten i fråga om nybyggnaderna för industrin. I dylika
ha under de fyra åren investerats 23 miljarder rubel, men av nya
fabriksanläggningar kunde under samma tid endast för 10,4
miljarder sättas i gång. Medan de investerade beloppen i första hand
använts för byggande av nya jätteföretag, hopa sig stockningar i
fråga om kolproduktion samt stål- och järntillverkning i de redan
tidigare förefintliga eller nybyggda verken. Den industri, som skulle
arbeta på tillfredsställande av massornas mest trängande behov, har
offrats för produktionsmedelsindustrin. Trots folkökningen om 18
miljoner under de sista fem åren har produktionen av
konsumtionsvaror stannat ungefär på Nep-tidens nivå. Under trycket av
storindustrins krav försinkades byggandet av textilfabriker,
konstgödningsfabriker, såp- och fett fabriker eller också strökos de helt ur
planen.
»Att man saknat en plan såsom ekonomiskt system, en enhetlig
plan fastställd en gång för alla; den olikstora utvecklingen av enskilda
delar av det hela; avskaffandet av marknaden såsom regulativ utan
att den ersatts genom en plan, som verkligen reglerat utvecklingen;
det är sovjetekonomins stora fel. Ofta framställas maskiner och
fabriker icke i den utsträckning, som avnämar-anläggningarna önska.
Maskinproduktionen erhåller icke tillräcklig kvantitet metall.
Hyttorna ha icke tillräckligt med kol. I ett distrikt byggas fabriker,
som icke kunna erhålla drivkraft, i ett annat distrikt bygger man
jättelika kraftverk, som icke kunna finna avsättning för sin ström.
Transportmedlen kunna icke befordra den väldigt växande strömmen
av varor. Man lider brist på teknisk personal, på kvalificerad
arbetskraft, och det finns varken lämpliga bostäder eller tillräckligt med
livsmedel.
Ett svårt fel hos sovjetindustrin är också produktionens kvalitet.
Procenten utskottsvaror överstiger mångfaldigt de förutsedda högtsa
siffrorna.
Allt detta visar, att en ansenlig del av arbetet och den till för-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
