Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 5, 30 april 1933 - Den svenska s. k. statssocialismen av i dag. Av Einar Eriksson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Den svenska s. k. statssocialismen av i dag 237
trafikkoncerner i U, S. A. ha vid olika tillfällen efter studiebesök
här hemma med nöje erkänt, att de svenska statliga verksamheterna
icke överträffas i effektivitet av de bästa, enskilda amerikanska.
Svenska statsdrivna företag fullt i jämnhöjd med de mest effektiva
enskilda företag i U. S. A., det betyget är icke dåligt.
Även här hemma ha vi länge haft jämförelsemöjligheter mellan
å ena sidan stats järnvägarna och å den andra enskilda järnvägsnät.
Inte heller dessa torde kunna i stort sett sägas jäva påståendet om
det statsdrivna företagets fulla konkurrenskraft i fråga om
effektivitet.
Men, säger kanske kritikern, det finansiella och kommersiella
utbytet har varit otillfredsställande. Den utmålade förträffligheten må
vara, men den har hållits uppe tack vare skattebetalarnas medel.
Man igenkänner påståendet. Det är emellertid oriktigt. Om vi
undanta stats järnvägarna, som av kända orsaker under sista tiden haft
att kämpa med en uppdykande besvärlig konkurrens, icke från
ett effektivare privat företags sida utan från ett teknikens
framsteg, en konkurrens som icke heller de enskilda järnvägsnäten kunnat
bemästra, så lämna alltjämt de statsdrivna trafik företagen ett
avsevärt överskott, som gott förräntar det investerade kapitalet. Låt oss
se på ett verk som telefonrörelsen, vilket arbetar med stort
rörelsekapital. Avkastningen, som driftsöverskottet ger på detta kapital, rör
sig något under åtta procent. Detta är alltså det finansiella
resultatet. Det ekonomiska handtag, som exempelvis den nämnda
rörelsen ger landet, är naturligtvis betydligt större än de omkring 25
miljoner kronornas netto. De förpliktelser, som statsdrivna,
allmännyttiga företag som de ifrågavarande ha sig ålagda, nämligen att
driva även sådana förbindelseleder (kulturbanor, ödemarksledningar),
som ej kunna bli finansiellt bärkraftiga och aldrig skulle bli delaktiga
av något privatkapitalistiskt intresse, figurera icke på några
inkomstsidor i driftskontot. Man gör icke rättvisa åt rörelserna utan att
räkna dem dessa landsnyttiga insatser till godo, vilkas ekonomiska
värde dock är omöjligt att fullt uppskatta. För stats järnvägarna
föreligger som bekant icke sällan uppgiften att utgöra ett
fadershem, berett att i sitt sköte uppta förlorade och bankrutterade söner
på den privatkapitalistiska sidolinjen.
Det kommersiella resultatet av statsdriften skäms alltså ej för
sig, även om det långt ifrån avspeglar de oerhörda ekonomiska
värden, som verksamheten tillför folkhushållet. Man bör förövrigt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
